Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Sluta skyll skolans problem på kommunaliseringen

Friskolereformen, föräldrars ökade veckoarbetstid, teknikutvecklingen och ökade ekonomiska klyftor. De är alla faktorer som kan ha påverkat skolresultaten. Sluta med att skylla alla skolans problem på kommunaliseringen, replikerar läraren Anders Andersson.

Publicerad: 4 november 2013, 13:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SkolorganisationHuvudmannaskapKommunalisering

I artikeln Återförstatliga skolan nu i Dagens Samhälle 31 oktober verkar Adam Frändelid se kommunaliseringen som enda orsak till skolans problem och att den enda saliggörande lösningen är ett förstatligande. Det finns dock många orsaker efter 1991 som åtminstone delvis kan förklara skolans problem.

På de drygt tjugo år som skolan varit kommunaliserad har mycket förändrats i samhället. Mobiltelefoni (GSM) kom 1992, surf-internet 1994, bredband 1999, 3G 2002, Spotify 2006, 4G och appar 2010 och övrig medieutveckling med dataspel och TV-utbud har haft en explosionsartat utveckling. Det är fullt möjligt att allt detta tar fokus från studier och bidrar till bristande resultat i skolan.
Förslag: Var restriktiv med åtminstone barns mediekonsumtion. Musikutövning, naturliv och idrott är utvecklande och flyttar fokus.

Friskolereformen med skolpeng har slagit igenom. Den har ökat elevernas och föräldrarnas valfrihet, men samtidigt begränsat kommunernas möjligheter att satsa på den egna utbildningen när skolpengen försvinner med eleverna till skolor i större kommuner (Skolmarknadens geografi, Skolverket, 2011), i synnerhet när skolpengen baseras på vad kommunen själv satsar.
Förslag: Begränsa frisöket om gymnasieprogrammet finns i hemkommunen och basera skolpengen på riksprislistan.

Enligt SCB har veckoarbetstiden för föräldrar med barn under 7 år i snitt ökat med 3 timmar per förälder för perioden 1990-2011. Motsvarande ökning för föräldrar med hemmavarnade barn under 19 år är drygt 1 timme. Mammornas ökning är hela 5 respektive 4 timmar, medan papporna bara minskat sin arbetstid med 2 respektive 1 timme. Detta innebär att föräldrar fått betydligt mindre tid med sina barn. Det är heller inte självklart att förskola, fritidshem och skola kan kompensera för detta.
Förslag: Inför föräldraförsäkringsfinansierad kvoterad arbetstidsförkortning för föräldrar med barn upp till 12 år med förslagsvis två timmar per dag och förälder. Detta ger föräldrar större möjlighet att engagera sig i sina barns utveckling och ta ansvar för deras uppväxt i ett komplicerat samhälle.

Mellan 1995 och 2010 har de ekonomiska klyftorna ökat mest i Sverige av OECD-länderna, enligt en OECD-rapport från 2013 som granskat hur stor gruppen är som har det sämst bland de 34 OECD-länderna. I Sverige, som halkat ned från första till fjortonde plats över de länder som har minst skillnader, har de som har det sämst ökat från 3,7 till 9,6 procent. Även om den disponibla inkomsten ökat för de flesta grupper, omfattas inte den fattigaste tiondelen – sjuka och arbetslösa - av detta. Barn och ungdomar vars föräldrar tillhör ekonomiskt utsatta grupper risker i högre grad att lyckas sämre i skolan, vilket ställer större kompensatoriska krav på skolan.
Förslag: Offentliga investeringar och lägre arbetsgivaravgifter istället för jobbskatteavdrag gynnar alla grupper i samhället, exempelvis genom att kommunerna får mer pengar så att de ges möjlighet att satsa på personalen och på skolan i form av bland annat fler speciallärare.

Skolan är sedan kommunaliseringen målstyrd, men styrdokumenten i form av kurs- och ämnesplaner är ofta svårtolkade och för kortfattade för att varken lärare, elever eller föräldrar på ett entydigt sätt ska förstå vad kurser omfattar i bredd och djup. Detta gäller även de kryptiska nyanseringarna i de nya kunskapskraven kopplade till förmågor. Svårtolkade styrdokument riskerar att åtminstone oerfarna lärare fokuserar på fel saker i sin undervisning, vilket på sikt kan leda till en försämrad och olikvärdig utbildning.
Förslag: Konkretisera styrdokumenten och styr hårdare, exempelvis med krav på timplaner (100 poäng=100 timmar) på gymnasiet som Lärarnas Riksförbund föreslagit, att elever med bristande förkunskaper oftare tvingas till omgång av årskurs, att rektorer ska ha undervisningsskylighet på skolan de leder liksom i andra europeiska länder, att nya skolor inte får starta innan all infrastruktur är på plats, att universiteten ansvarar för en ansenlig del av lärarfortbildningen etcetera.

Adam Frändelid bör tillsammans med Vänsterpartiet, Folkpartiet och LR sluta fixera sig vid staten som skolans frälsare och istället kavla upp ärmarna och driva de sakfrågor som verkligen påverkar skolans kvalitet. Oavsett huvudman måste detta ändå göras och då är det bättre att starta nu än att spilla tid på en principdebatt om formerna.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev