Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag14.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Sluta lappa och laga den förlegade skolan

Dagens grundskola har sina rötter i den tidsepok där industrialiseringen tog fart och jordbrukssamhället började fasas ut. Det synsättet fungerar inte längre nu när all kunskap finns på några knapptrycks avstånd. I dag behövs ett totalt nytt tänkande kring skolans uppgifter, organisation och arbetsformer, skriver pedagogikprofessorn Bert Stålhammar.

Publicerad: 28 februari 2014, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SkolorganisationPisa

Det ligger nära till hand att bli både beklämd och förvånad över den skoldebatt som nu förs som en reaktion på Sveriges katastrofalt dåliga placering i Pisa-rapporten. Varje politiskt parti presenterar nygamla förslag där förhoppningen mera tycks vara att locka fler väljare än att förbättra skolan.

Dagens grundskola har sina rötter i den tidsepok där industrialiseringen tog fart och jordbrukssamhället började fasas ut. Den tidens skolreformatorer som själva var födda runt det förra sekelskiftet tog ett helhetsgrepp på skolan. Varken dåvarande folkskolan eller realskolan ansågs möjliga att reformera så att de skulle kunna utbilda framtidens medborgare i det framväxande nya samhället. I stället började 1946 års Skolkommission att ställa frågor om vilka kunskaper och färdigheter som skulle behövas i framtiden. Kort sammanfattat kan denna analys sägas ha resulterat i tre dominerande mål för den nya obligatoriska skolan.

Det första handlade om att ge varje elev en så effektiv ”demokratisk vaccination” att företeelser som nazism och fascism i framtiden aldrig skulle få fäste i Sverige. Skolan skulle fostra till demokrati. Detta var innan begreppen fostra liksom ordning och reda hade rensats ur den offentliga debatten eftersom de ansågs innebära vuxenförtryck mot försvarslösa ungdomar.

Det andra övergripande målet var att ge varje elev grundläggande kunskaper i bland annat matematik och engelska. Den vuxne som hade gått grundskolan skulle bli en medborgare som både klarade arbetslivet och familjelivet och dessutom tog sitt medborgerliga ansvar i det demokratiska samhället.

Under 1950- och 60-talen blev semestrarna länge och arbetsveckorna förkortades. Detta ledde till att grundskolan också fick som mål ”fostran för fritid”. Skolan skulle således hjälpa eleverna att som vuxna få en meningsfull fritid. På 1960- och 70-talen fanns det en stor samsyn mellan de olika politiska partierna, facken och myndigheterna om hur skolan skulle utvecklas. Flera stora skolutredningar med bred representation tillsattes under 1970- och 1980-talen.

Nu lever vi i ett Sverige som i de flesta avseenden är helt annorlunda än det som grundskolan en gång formades för. Då var stabilitet, trygghet, förutsägbarhet, likvärdighet och central planering några av tidens bärande tankefigurer. I dag vet vi att framtiden är totalt oförutsägbar. Allting tycks ifrågasättas och enskilda dramatiska händelser i nationer liksom i naturen kan slå sönder alla de grundpelare och strukturer som samhället bygger på. Därför kallas också vår nutid ofta för Risksamhället. Det en gång homogena svenska samhället med kristendomens värderingar som bas har ersatts med en mångkultur där olika värdesystem konkurrerar och konfronteras med varandra.

När det gäller vilken kunskap skolan skall förmedla kan vi konstatera att den samlade kunskapsmassan i världen nu är omöjlig att överblicka. Från 1960 till 2012 beräknas kunskapsmassan ha fördubblats sju gånger och är nu 130 gånger större än när grundskolan infördes 1962.

På 1960-talet handlade den dominerande föreställningen om att se hjärnan som en ”black box”. Under senare år har forskningen om hur hjärnan fungerar och kunskapen om hur inlärning går till närmast exploderat. IT-revolutionen som inleddes i mitten av 1990-talet har dramatiskt förändrat förutsättningarna för det gamla skoltänket. I våras presenterade till exempel SVT:s Rapport de tioåringar som utvalts att som sakkunniga ingå i regeringens IT-kommission. Fyraåringar lär sig läsa och ladda ner information med sina paddor.

De sociala medierna som Facebook, Twitter, Linkedin och Instagram påverkar och kan snabbt förändra det som händer i samhället där det traditionella beslutsfattandet i valda församlingar traskar på i sina upptrampade spår med motioner och propositioner, allt utvecklat under 1800-talet. Patienten googlar om sina besvär och är bättre informerad än läkaren om alternativa terapier när de möts. När grundskolan infördes fanns det en TV-kanal - en enda kanal - medan nu vem som helst kan se program från hela världen när som helst och var som helst i sin dator eller padda. CD-skivan har ersatts av Spotify och Itunes och pappersbruken får slå igen när allt fler läser sin tidning på nätet. Vem som helst med en smartphone kan filma och fota allt som händer och blixtsnabbt lägga ut bilder på Youtube.

All kunskap från hela världen kan nu hämtas hem med några knapptryck och många lärare upplever hur deras elever kan mer än vad lärarna själva kan i sina specialämnen. En specialistläkare någonstans i världen kan via nätet delta i eller själv utföra en operation någon annanstans på jordklotet. Röntgenbilder kan skickas från ett sjukhus till ett annat där sakkunskap finns och svaren kan komma omgående. Författare kan själva ge ut sina böcker och på så vis gå förbi ständigt refuserande förlag. Runt hörnet väntar de tredimensionella skrivarna där ritningar förvandlas till färdiga produkter på hemmaplan. Allt fler börjar tala om den fjärde industriella revolutionen. Det enorma markområde i Luleå som planerats för industrisamhällets prestigeprojekt Stålverk 80 härbärgerar nu Facebooks serverhallar på 28 000 kvm, och fler hallar planeras.

När man i den gamla skolan försökte lära eleverna studieteknik handlade det ofta om att eleven skulle sitta avskilt och ha det tyst omkring sig. Många föräldrar som i dag ser sina barn läsa läxor har förmodligen chockats svårt när de upptäcker att barnet ifråga ser på TV, lyssnar på musik och jobbar med datorn samtidigt med läxläsningen. Forskarna konstaterar att både simultanbegåvningen och motoriken är bättre utvecklade hos dagens dataspelande ungdomar än vad som gällde för tidigare generationer. Ett faktum som bland annat redan fått betydelse inom läkarutbildningen.

Världen är global. På sekunder når nyheter fram mellan kontinenterna Via Skype kan vem som helst prata i bildtelefon med någon på andra sidan jordklotet med en kvalitet som överstiger den som fanns grannar emellan med fasta linjer för några årtionden sedan.

Människor är i rörelse och allt fler söker sig till länder som kan erbjuda trygghet och bra levnadsvillkor. Sverige har i dag drygt nio miljoner invånare varav 15 procent beräknas vara födda utomlands. Var åttonde svensk har arabiska som modersmål. Var femte elev i grundskolan har inte svenska som modersmål och ur denna grupp misslyckas var fjärde elev med att komma in på gymnasiet. Under senare år har allt fler analfabeter börjat skolan, vilket naturligtvis ställer stora krav på både lärare och politiker.

Självklart leder detta till såväl konflikter som direkta konfrontationer mellan grupper med skilda värderingssystem och traditioner. Alltför ofta skapas en situation i klassrummet som gör all undervisning omöjlig. Förr skulle man betraktat detta som allvarliga disciplinproblem. I dagens skoldebatt anser i stället många debattörer att det är lärarnas eller de stora klassernas fel att det inte går att skapa lugna studiemiljöer. Många invandrade elever kommer från hem där värderingarna är väsenskilda från dem som skolan skall förmedla.  I dag finns ett flertal skolor som helt saknar svenska elever eftersom föräldrarna flyttar till en skola där svenska talas. Naturligtvis påverkar detta möjligheterna till en positiv integration.

Sveriges dåliga resultat i Pisa-studien beror således också på att många skolor har stora ordningsproblem och att elever med dåliga eller inga kunskaper i svenska finns med i det statistiska underlaget. Ansvariga politiker på riksnivå skyggar för att på allvar ta tag i de problem som uppstår. I stället överlåter man till enskilda kommuner eller skolor att hantera situationer som ofta är omöjliga att lösa på denna nivå.

När grundskolan infördes ifrågasattes inte de demokratiska institutionerna eller Sverige som nationalstat. I folkskolan stod hembygden i fokus och i grundskolan var det nationen.  I dagens samhälle råder det däremot osäkerhet om Sverige skall förändras till en administrativ mångkulturell region inom EU eller fortfarande ha kvar sin svenska kulturella identitet som nation. Osäkerheten gäller också i vilken utsträckning självstyrande enklaver med egen rättstillämpning skall tillåtas i landet eller om den svenska lagstiftningen skall vara överordnad alla invandrade etniska eller religiösa gruppers egna rättssystem. Naturligtvis kräver dessa frågor ett svar med tanke på att skolan skall förbereda eleverna för samhället och för många också för viktiga poster inom förvaltning, näringsliv och politik.

I stället för att föreslå ett tionde läsår eller mindre elevgrupper borde nu ansvariga skolpolitiker på alla nivåer sätta sig ner och analysera hur en skola för dagens och framtidens samhälle skall formas. Debatten om skolan skall vara statlig eller kommunal och i vilken utsträckning friskolor skall finnas kan tills vidare lämnas därhän. På samma vis måste analysen fjärma sig från dagens skolämnen, schemaläggning och lärarutbildning med mera. De faktorer som konstituerat skolan som skola har i nuet i stället visa sig vara kontraproduktiva när det gäller att vara utbildande.

Skolan är samhällets viktigaste institution när det gäller att forma framtiden. Nu är det skarpt läge, och dags att tillsätta en svensk skolkommission med bred representation och uppgiften att dra upp riktlinjerna för 2000-talets skola. Det fungerar inte längre med att lappa och laga på en skolform som skapades för ett homogent industrisamhälle och dessutom med ett läsårstänkande som bottnar i jordbrukssamhället. Nu behövs ett totalt nytt tänkande kring skolans uppgifter, organisation och arbetsformer. Detta nytänkande bör ta sin avstamp i en seriös analys av dagens samhälle där olika vetenskapliga perspektiv och aktuella forskningsfronter får mötas. Den internationellt sammansatta skolkommissionen analyserar och försöker finna bristerna i dagens skola. Det som behövs mest nu är emellertid en djupgående granskning av vad framtiden kräver av skolan.

Bert Stålhammar, professor emeritus i pedagogik

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolorganisationPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev