Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Skolverkets arbetsmetoder skapar oklart ansvar

I kommunerna finns ett starkt engagemang för att höja elevernas kunskaper och utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen, replikerar Maria Stockhaus.

Publicerad: 27 januari 2012, 10:47

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Huvudmannaskap

För att garantera långsiktigheten i skolornas utvecklingsarbete måste kommunledningen involveras. Att SKL och Skolverket nu har samsyn kring detta ser vi som väldigt positivt. Vår förhoppning är att detta kan fördjupa vårt samarbete så att vi kan arbeta tillsammans för att utveckla den svenska skolan.

Däremot delar SKL inte Skolverkets bild att det är oklart för många kommun-politiker var ansvaret ligger för resultaten i skolan samt att pengarna till skolorna inte fördelas efter behov som Skolverket skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle 26 januari.

Att dra så långtgående slutsatser efter att ha intervjuat företrädare i enbart åtta av landets totalt 290 kommuner (knappt tre procent) kan tyckas något överilat.

Skolverket påstår även att bristande måluppfyllelse kan få fortgå för att det uppfattas som normalt och inte alarmerande. Det är direkt felaktigt. I kommunerna finns ett starkt engagemang för att höja elevernas kunskaper och för att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen.

Självklart finns det skillnader i hur långt kommunerna har kommit i det här arbetet men Skolverkets egen statistik för grundskolan visar ändå att vi verkar vara på rätt väg. Förra läsåret uppnådde till exempel den högsta andelen elever på tio år, målen i alla ämnen.

Sveriges Kommuner och Landsting delar Skolverkets syn att en målmedveten styrning och ledning av skolan är en framgångsfaktor för att kommuner ska lyckas bra med sin skolverksamhet. Det är ett budskap som vi förmedlat under flera år och som lyfts fram bland annat i projektet Framgångsrika skolkommuner och i SKL:s Öppna jämförelser.

Till skillnad från SKL:s satsningar är det dock mycket lite av Skolverkets arbete som riktar sig direkt till skolhuvudmännen. Istället för att vända sig till kommunledningen har man nästan alltid valt att vända sig direkt till rektorer och lärare. Genom att köra slalom runt kommunledningen har Skolverket därmed bidragit till den eventuella oklarhet som man säger råder i vissa av landets kommuner.

För att uppnå en ökad måluppfyllelse tror vi på att involvera alla nivåer i kommunernas skolverksamhet. I Mattesatsning Pisa 2015 som SKL har dragit igång finns en tydlig inriktning på styrning och ledning och satsningen riktas till såväl ansvariga politiker som rektorer och lärare.

Maria Stockhaus, kommunalråd (M) ordförande Barn och ungdomsnämnden, Sollentuna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Huvudmannaskap

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev