Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Skolverket skriver ned framtida lärarbrist

Publicerad: 14 december 2021, 10:23

– Jag blev förstås glad. Den väldigt stora lärarbristen som varit ett jättestort moln är nu ett lite mindre moln, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) om Skolverkets nya prognos.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, JESSICA GOW / TT

Skolverket spår i sin nya prognos att det kommer att saknas 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035. Det är en mycket mindre brist än i den föregående prognosen för två år sedan.


Ämnen i artikeln:

LärareLärarbristAnna Ekström

Då, 2019, var beskedet att det skulle saknas 45 000 behöriga lärare i början av 2030-talet. Och ytterligare två år tidigare sade prognosen en brist på hela 70 000 lärare.

Till och med Skolverket blev överraskat.

– Det är klart att vi blev förvånade över att det minskat så mycket, säger Anders Duvkär, enhetschef vid Skolverket, till TT.

Den främsta förklaringen till att bristprognosen nu skrivs ned är att barn- och elevkullarna väntas bli mindre. Det är alltså först och främst demografin som styr.

Skolverkets prognos baseras på SCB:s befolkningsframskrivning från i år. Och i den framskrivningen har större förändringar skett i antagandena om såväl invandring som fruktsamhet, alltså barnfödande. Från ett ökat antal barn och ungdomar beräknas nu antalet minska. Följden blir därmed ett minskat lärarbehov.

Differensen är stor: Antalet barn och ungdomar i åldern 0–18 år bedöms vara nästan 190 000 färre år 2033 i den senaste befolkningsframskrivningen, än i den som användes i föregående lärarprognos.

Men även om lärarbristen ser ut att bli väsentligt mindre är den fortfarande ett påtagligt problem, säger Anders Duvkär.

– Vi som statlig myndighet och huvudmännen måste ta lärarbristen på allvar. Visserligen är det positivt att det inte kommer att saknas lika många lärare, men det är ändå så pass många behöriga lärare som saknas att det påverkar barnen och eleverna.

Lärarbehovet är som störst de närmaste åren fram till 2025. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Men jämfört med tidigare prognoser beräknas ändå bristen på nyutexaminerade lärare att minska.

Som tidigare råder den största lärarbristen i de tre storstadsregionerna, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne, medan det minsta lärarbehovet finns i Blekinge och Västernorrland.

För att mota lärarbristen skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva utexamineras varje år.

Därutöver måste alla berörda parter – myndigheter, huvudmän och fack – ta sitt ansvar för att stärka läraryrkets attraktivitet, säger Anders Duvkär och nämner Talis, en internationell undersökning som visat att 90 procent av de tillfrågade svenska lärarna är nöjda med sin yrkesroll.

– Tyvärr kommer det inte fram i media, allt positivt som sker. Men det handlar också om att huvudmännen måste arbeta strategiskt och långsiktigt med rekrytering. Det handlar också om att arbetsmiljön i skolan måste förbättras, säger Anders Duvkär.

Utbildningsminister Anna Ekström (S), med bland annat lärarutbildningarna i sin portfölj, säger att prognosen är glädjande.

– Jag blev förstås glad. Den väldigt stora lärarbristen som varit ett jättestort moln är nu ett lite mindre moln, säger hon.

LÄS MER: ”En elev som förstör för andra måste förflyttas”. 

Ekström konstaterar att demografin är den stora förklaringen, men att läraryrket samtidigt ser ut att locka fler.

– Vi har ju ökat antalet platser på lärarutbildningen, fler nyutexaminerade börjar som lärare och ser vi till Talis har läraryrkets attraktivitet ökar. Det är bra, eftersom vi fortfarande måste öka antalet utbildade lärare. Jag är övertygad om att vi går iland med det, säger Anna Ekström.

Skolverket skriver i prognosen att det är viktigt att det finns snabba och flexibla vägar in i läraryrket i form av kompletterande utbildningar, exempelvis kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Regeringen planerar en kortare KPU, på ett år, men som TT rapporterat tidigare har upplägget kritiserats av lärosätena som befarar att utbildningen blir för summarisk.

– Prognosen visar att vi måste vända på alla stenar för att få fler välutbildade vuxna med akademisk examen som kan undervisa i våra klassrum. Hur denna KPU ska se ut får vi återkomma till, men regeringen har avsatt pengar till en försöksverksamhet.

TT: Så du utesluter inte att modellen kan bli en annan än den som föreslagits?
– Vi har inte givit besked ännu hur försöksverksamheten ska se ut. Det beskedet kommer när vi är färdiga med det, säger Anna Ekström.

Anna Lena Wallström/TT

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev