Skolprofilerna: Så blir skolan likvärdig

Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Linnea Lindquist: ”Det behövs ett kommunalt veto”

”Förr var skolan ett ansvar för hela samhället, nu har den blivit ett individuellt ansvar. Föräldrar ska välja rätt skola åt sina barn, vilket är problematiskt för dem som inte har goda resurser. 

Systemet med skolval och överkompenserade friskolor skapar olikvärdighet och driver segregation. Eleverna är tydligt uppdelade och hur det går för dem avgörs av vilka som sitter i klassrummet. Vi slår ut elever från den skolpliktiga grundskolan och lägger skulden på eleverna och föräldrarna. Därför måste skolsystemet reformeras. 

Finansieringen av friskolor och kommunala skolor är inte likvärdig. Friskolor får betalt för ett utbudsansvar de inte har. Därmed flyttas resurser från elever som behöver mycket stöd till elever som inte behöver lika mycket stöd. Tvärtemot likvärdighetstanken. 

Vi borde ha ett gemensamt skolval, utan köer, som administreras av en extern part. Friskolor ska inte heller fritt få etablera sig oavsett påverkan på kommunala skolors ekonomi. Det behövs ett kommunalt veto.”

Mats Gerdau (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Regioners utbildningsberedning. Foto: Johan Alp

Mats Gerdau: ”Man kan inte lita på staten”

”Det är allvarligt att alla elever inte får tillräckligt bra utbildning. En viktig orsak är att många elever inte behärskar svenska språket. Du måste kunna många ord för att ha möjlighet att klara skolämnena. Därför behövs språkstöd redan i förskolan.

Vi har ju också en lärarbrist och skolor som är för små för att ha tillräckliga resurser. Jag tycker att man borde fokusera på de bästa skolorna och på dem med störst utmaningar – ha de bästa som förebilder för att lyfta de låga resultaten. Det finns ju skolor med fantastiska resultat, trots att de har många nyanlända elever. 

Jag anser inte att friskolor bidrar till segregation. De har ibland heterogena och ibland homogena elevgrupper. Det är viktigt att föräldrar har rätt att välja bort skolor som de inte tycker ger bra undervisning. Om många väljer bort en skola måste man ju fundera på vad det beror på. 

Boendesegregationen avspeglas i skolorna, som får olika förutsättningar och därför måste ha olika mycket resurser. Pengar spelar roll. Men när staten delar ut sina 70 statsbidrag till skolan är styrningen kortsiktig. Kommunerna vet inte om de kommer att få lika mycket pengar nästa år. Oberäknelig och ryckig styrning funkar inte när man ska vända en atlantångare. Ska skolan lyftas krävs långsiktiga spelregler. Men man kan inte lita på staten.”

Anna Ekström (S), nyligen avgången utbildningsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Anna Ekström: ”Sluta betrakta skolan som en marknad”

”Jag blir mer och mer oroad. Redan för tio år sedan gjorde Skolverket en rapport om den bristande likvärdigheten, som blev en ögonöppnare för mig. Sedan dess har utvecklingen fortsatt åt fel håll. 

Ska vi göra något åt problemet måste vi sluta betrakta skolan som en marknad styrd av konkurrens och vinstintresse, och i stället se den som den samhällsviktiga funktion den är. Kunskap och bildning ska stå i centrum, inte kortsiktig vinstjakt. 

Vi har under 1900-talet gått från en otroligt uppdelad skola, ett parallellskolesystem, till en sammanhållen grundskola som gav resultat i världsklass. Dit måste vi tillbaka. Jag vill inte förbjuda friskolor men vi behöver ha en bättre etableringskontroll. 

Eftersom vi har närhet som en tung och viktig princip för antagning till kommunala skolor riskerar boendesegregationen alltid att avspeglas i de kommunala skolorna. Kommuner bör planera nya bostadsområden och bygga nya skolor på ett sådant sätt att boendesegregationen kan brytas. Alla kommuner gör inte så mycket som de borde för att åstadkomma det. Men de har uppförsbacke när friskolor konkurrerar om eleverna och kan fånga upp dem som kostar minst att undervisa. Den bristande likvärdigheten är ju lönsam för skolkoncernerna.”

Per-Arne Andersson, ordförande i Friskolornas riksförbund Foto: Photographer Christian Rhen, Christian Rhen

Per-Arne Andersson: ”Fler behöriga lärare krävs”

”Min tolkning av likvärdighet i skolan är att alla elever ska få så hög kvalitet på undervisningen som möjligt. Då krävs fler behöriga lärare, och de blir inte fler för att man skickar in mer pengar. Men pengar kan förstås göra nytta på andra sätt. 

Utöver målet om fler behöriga lärare behöver skolan ett andrahandsmål: att locka andra välutbildade personer som brinner för att undervisa och som på sikt kan skaffa sig lärarutbildning. Även lärare som lämnat yrket behöver lockas tillbaka.

Eftersom arbetslivet är utformat så att gymnasiebehörighet ofta är ett krav får de elever som inte går ett nationellt program på gymnasiet svårare att klara sig på arbetsmarknaden. De hamnar utanför. I dag är lärarutbildningen inte tillräckligt inriktad på undervisning av de svagaste eleverna och de som har en annan språkbakgrund. Det är en svår situation som kräver specialkompetens.”

LÄS MER: Växande skolgapet: Trots miljardregn – bara 30 procent godkända på bottenskolan i Malmö 

LÄS MER: Skolverket: ”Skolor behöver inte bli offer för socioekonomiska omständigheter”