Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

”Skolpengen leder till kommunalt självskadebeteende”

Publicerad: 11 augusti 2021, 11:25

Kommunernas skolbudgetar är ”ganska skrämmande läsning” enligt Linnea Lindquist.

Foto: Severus Tenenbaum

Hon har läst alla 290 kommuners budgetar. Och funnit att 97 procent av dem har underskott i skolverksamheten.
– Det är en ganska skrämmande läsning, säger rektor Linnea Lindquist som skrivit en bok om hur friskolorna och skolpengen förstör för de kommunala skolorna.


Ämnen i artikeln:

SkolpengRektorerFriskolor

Linnea Lindquist är biträdande rektor för Hammarkullsskolan och Nytorpsskolan i Göteborg samt flitig skoldebattör med över 10 000 följare på Twitter.

Nyligen släppte hon boken ”En negativ spiral – kampen om den kommunala skolans resurser”. Den handlar om hur skolpengssystemet underfinansierar de kommunala skolorna och överkompenserar friskolorna.

Varför skrev du boken?

– Därför att jag tänker att de flesta inte läser kommunala budgetar och inte vet vilken otroligt svår situation kommunerna hamnar i när vi har en lagstiftning om lika skolpeng för kommunala skolor och friskolor.

Du har läst samtliga 290 kommuners skolbudgetar – hur var det?

– Ganska skrämmande läsning. Kommunerna beskriver tydligt sina problem. 97 procent av dem har krav på att dra ned kostnaderna i skolverksamheten. Och de flesta som har friskolor skriver att underskottet beror på ersättningen till friskolor.

Din viktigaste slutsats?

– Att skolpengen är orättvis. Den innebär en inbyggd överkompensation till friskolorna. De får ersättning för utbudsansvar de inte har, pengar utan motprestation. Det är inte rimligt.

I boken beskriver Linnea Lindquist hur den kommunala skolan står kvar med kostnader för lärare och lokaler medan skolpengen försvinner när elever byter till friskolor. Det innebär att genomsnittskostnaden per elev blir högre i den kommunala skolan. Då ökar skolpengen, vilket gör att fristående huvudmän ska ersättas med motsvarande belopp. Kommunens utbudsansvar – att kommunen måste erbjuda skolplacering för alla elever – är också kostnadsdrivande.

Du talar om ett ”kommunalt självskadebeteende”. Vad menar du med det?

– Kommunerna måste betala ut högre ersättning till friskolorna när kommunerna gör underskott i sin skolverksamhet. Därmed skadar de sig själva. Men det är lagstiftningen som målar in dem i det hörnet.

I boken uppmanar hon kommunpolitiker att inte bjuda in skolkoncerner till sin kommun. 

– När jag läst de kommunala budgetarna har jag sett ett mönster: Att skolkoncernen ansöker om expansion i kommuner med stora underskott, eftersom ägarna vet att då kommer de att få extra ersättning varje år när skolpengen höjs.

Du är själv rektor. Vilka är dina erfarenheter av friskolorna och skolpengen?

– Om jag tappar en elev per klass förlorar jag finansieringen för två lärare. Men jag kan ju inte ta bort två lärare när det sitter kvar elever i klassrummet. Då får jag dra ned på elevassistenterna eller det särskilda stödet i stället. Det är inget rimligt alternativ.

Vad bör göras?

– Skolpengen bör differentieras, så att kommunerna får avdrag för det utbudsansvar de tar. Vi ska inte ha ett system som förstör för de 85 procent av eleverna som går i en kommunal grundskola.

Det är samma förslag som den statliga utredaren Björn Åstrand har lagt fram.

Linnea Lindquist tänker skicka sin bok till kommun- och riksdagspolitiker som ”behöver lära sig mer om skolpengens konsekvenser”.

Läs mer: ”Slopa ämnen om pengarna inte räcker” 

Stefan Helte

Reporter

sh@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

SkolpengRektorerFriskolor

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News