Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Skolorna måste vågavisa sina plånböcker

Friskolorna borde öppet redovisa vart deras intäkter i form av skolpengen går. Bäst vore om alla skolor redovisar detta rakt och enkelt. Då kan elever och föräldrar som väljer skola veta hur skolpengen används i just deras fall.

Publicerad: 17 oktober 2012, 09:29

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FriskolorSkolval

Fristående gymnasieskolor får ofta kritik för avsaknad av skolbibliotek (Friskolor bryter oftast mot krav på skolbibliotek, Skolinspektionen september 2012). Även tillgång till skolhälsovård är lägre i fristående än i kommunala skolor (Elevhälsa väljs bort i friskolor, SvD 26/9 2012). Lärartäthet räknat i heltidstjänster per 100 elever är högre i kommunala (8,5) än i fristående (6,9) gymnasieskolor (Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12, Skolverket).

En gymnasieskola och en kommun som satsar på hög lärartäthet, bra laborationer, pedagogiska lokaler, relativt många schemalagda lektioner per gymnasiepoäng, bra elevstöd, bra bibliotek och så vidare har högre kostnad per elev och tvingas alltså betala en högre skolpeng. Väljer elever friskolor som har lägre omkostnader därför att de saknar delar av detta, känns det ju inte särskilt angeläget för kommunen att betala. Enligt Skolverkets rapport Skolmarknadens geografi (2011) är det större städer som lockar eleverna vid gymnasievalet, vilket missgynnar skolor i mindre grannkommuner.

Ökar kravet på kommunernas beräkningsgrunder bör även kraven öka på att friskolorna redovisar hur de använder sina intäkter. Bäst är om alla skolor redovisar föregående års kostnader och vad de erbjöd för detta så att de som väljer skola vet hur skolpengen används. Skolpengen kan då baseras på friskolans faktiska kostnader.

Rimligare är kanske att basera skolpengen på ett nationellt medelvärde för den aktuella utbildningen. Kommuner som satsar förhållandevis mer på skolan behöver då inte betala ett orättvist högre pris, samtidigt som det förenklar beräkningen av skolpengens storlek. Är å andra sidan en kommuns skolpeng lägre än det nationella medelvärdet gynnar detta friskolan.

För att undvika brister i utbildningen bör Skolinspektionen inte ge skolor tillstånd att starta innan nödvändiga förutsättningar är uppfyllda. För gymnasieskolor som exempelvis erbjuder laborationsintensiva utbildningar som Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet eller andra tekniska program måste kravet vara att skolan har egen laborationsutrustning och ändamålsenliga lokaler innan utbildningen får starta. Inbokade laborationer på andra skolor ersätter inte närheten till dagliga experimentella möjligheter.

Att etablera nya skolor med tillhörande infrastruktur är dyrt, i synnerhet om det är laborationskrävande gymnasieprogram. Hur detta, som ska finansieras med skolpeng och ovanpå detta externa vinstkrav och bibehållen kvalitet på utbildningen, kan vara en intressant affärsidé är svårt att förstå. Just därför är det viktigt att alla skolor redovisar sina inkomster, utgifter och faciliteter, vilket enkelt och pedagogiskt kan göras i det av gymnasieskolorna årligen utskickade informationsmaterialet till regionens niondeklassare.

Anders Andersson, lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FriskolorSkolval

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News