Skolministern: ”Vinsten förstör svensk skola”

På senare år har flera personer i Lina Axelsson Kihlbloms närhet förutspått att hon skulle bli statsråd.

– Du kommer att bli utbildningsminister, har många sagt till mig. Men då har jag alltid tänkt ”nej, nej, nej”. Sådant tror man ju inte. Men jag har som rektor och förvaltningschef varit väldigt politisk i mina uttalanden. Det är viktigt att professionen tycker till om skolan.

Som ny socialdemokratisk skolminister skräder hon inte orden när hon beskriver det svenska skolsystemet.

– Marknadsskolan har nått vägs ände. Den fria etableringen är ett hot mot kommunernas möjligheter att styra sin skola, vi överkompenserar fristående skolor för ett uppdrag de inte har och vi har ett skolval som gynnar vissa grupper. Kötiden segregerar samhället och segregation är slöseri med samhällets resurser. Det är väldigt ineffektivt och dyrt att ha en segregerad skola, för vi kan pumpa in hur mycket pengar som helst och det ger ändå inte goda resultat.

I mer än ett decennium har hon haft ledande positioner i skolans värld. Som rektor för Ronnaskolan i Södertälje blev hon för tio år sedan tv-kändis i SVT-serien ”Rektorerna”. Därefter har hon varit skolchef i flera kommuner, samt biträdande kommundirektör i Nynäshamn – ett jobb hon tillträdde bara tre månader innan hon den 30 november förra året utsågs till statsråd.

Lina Axelsson Kihlblom har också varit ledamot av Skolkommissionen, som för fem år sedan ville slopa friskolornas kösystem och skriva in i lagen att alla skolhuvudmän ”aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever”.

Nu genomför hon detta. Eller försöker i alla fall. Regeringens förslag har ännu inte fått riksdagens godkännande och kommer kanske inte heller att få det. 

Skolministern har rivstartat och på en rad presskonferenser berättat vad hon vill förändra. Förutom att få till mer socioekonomiskt blandade skolor vill hon göra det möjligt att införa mobilförbud på lektioner, strama upp reglerna för konfessionella skolor, minska skolpengen till friskolor och avskaffa deras köer.

”Jag tycker att vinsten förstör svensk skola”, säger Lina Axelsson Kihlblom.  Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

”Jag tycker att vinsten förstör svensk skola”, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

Förslag om att begränsa skolföretags vinster har skolministern inte lagt fram, men det skulle hon gärna göra. 

– Jag tycker att vinsten förstör svensk skola, säger hon.

LÄS MER: Före detta moderatens förslag: Strängare lag för friskolebolag

I juni 2018 röstade riksdagen nej till ett förslag om vinstbegränsning för friskolor och så länge januariavtalet gällde var frågan avförd från regeringens dagordning. Men nu kan Lina Axelsson Kihlblom tänka sig att gräva upp stridsyxan igen.

– Jag vill ta bort vinsten helt. Alla skolor ska ha ett enda fokus och det ska vara eleverna, punkt slut. Inte vinst, inga andra prioriteringar. Man ska vara i skolbranschen för att man tycker om elever, inte för att man tycker om pengar. 

Vill du förbjuda aktiebolag att driva skolor?
– Experter på associationsrätt får titta på formen, om aktiebolagen till exempel ska ha vinstbegränsningar. Men vinst ska inte vara en del av ekvationen. 

Tror du att ett sådant förslag får stöd i riksdagen?
– Ja. Marknadsskolan har nått vägs ände. Svenska folket är trött på vinst i skolan. Inom några år tror jag att vi har klara, välutredda förslag.

Vad händer då med till exempel Academedias skolor och Internationella Engelska Skolan?
– Skolkoncerner byter ägare i dag helt utan att vi vet om det och frågan är: vem vill vara delaktig i svensk skola och barns utbildning utan att tjäna pengar på det? Så det är bara fråga om vem som vill äga.

Ideella aktörer får ta över?
– Så kan det bli, men det är en teknisk fråga som man får utreda. Jag vill inte att en enda skola ska stänga.

Men en del ska ha andra ägare?
– Det behöver inte vara andra ägare heller. Men man ska veta att man är i svensk skola för elevernas skull, inte för sin egen vinnings skull. Vill man ha avkastning på varje kund då kan man satsa på andra branscher.

Lina Axelsson Kihlblom har fått höra att hon nog skulle bli statsråd. ”Sådant tror man ju inte. Men jag har som rektor och förvaltningschef varit väldigt politisk i mina uttalanden”. Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

Lina Axelsson Kihlblom har fått höra att hon nog skulle bli statsråd. ”Sådant tror man ju inte. Men jag har som rektor och förvaltningschef varit väldigt politisk i mina uttalanden”.

Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

När fristående huvudmän vill starta eller utöka skolor har kommunerna i dag möjlighet att yttra sig. Från och med nästa år bör de enligt regeringen bli skyldiga att beskriva vilka konsekvenser nya friskoleetableringar kan få för den kommunala skolan. 

Lina Axelsson Kihlblom skulle helst ge kommunerna ännu större makt.

– Jag skulle vilja se ett kommunalt veto. Den fria etablering som vi har i dag har gjort att många kommuner hamnat i kläm. De kan plötsligt bli tvungna att stänga en skola för att det kommer in en ny aktör, som man inte alls har planerat för. 

Hon återkommer ofta till friskolornas köer, som hon anser urholkar valfriheten och bidrar till skolsegregation.

– I dag har vi inte ett fritt skolval. När människor ska välja är platserna redan upptagna. Det är nästan hånfullt. Så bort med kötiden. Jag vill att alla ska få välja bland alla skolor på lika villkor.

Men de flesta skolor har ju ingen kö, utan är kommunala och ibland starkt segregerade. Vad vill du göra åt det?
– Vi vill ge både kommunala och fristående skolor verktyg för att på lång sikt bryta segregationen. Det gör man inte i en handbromsvändning, men det är viktigt att ständigt ha med sig att motsatsen till segregation är en allsidig elevsammansättning. Vi ger skolhuvudmännen olika kriterier de kan använda, men det handlar inte om att bedöma enskilda elever för det vore diskriminerande. 

Regeringen vill att alla skolhuvudmän ska bli skyldiga att arbeta för att elever med olika socioekonomisk bakgrund blandas på skolorna. Det ska till exempel ske genom att upptagningsområden ritas om, nya skolor placeras så att de lätt nås av elever från olika bostadsområden, information om skolor och skolval når ut brett och genom att urvalet av elever styrs efter vissa kriterier. 

Platser i kommunala skolor ska i första hand fördelas så att alla elever får gå på en skola nära hemmet. Därefter ska ett urval kunna göras bland de elever som sökt till skolan. Bland annat genom lottning eller baserat på geografi, till exempel förtur för elever från ett visst postnummerområde. Samma urvalsgrunder ska gälla för friskolor. 

– Med en mer allsidig sammansättning blir det en gruppdynamik som får alla elever att gå uppåt. Det är ganska väl beforskat. Får man en blandning av elever lyckas alla bättre, till och med de högpresterande, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Ett liknande förslag röstades för fyra år sedan ner av riksdagen, men nu lägger regeringen alltså fram idén på nytt. 

Motståndarna brukar med skepsis tala om ”social ingenjörskonst” och framhålla att alla skolor ska kunna ge sina elever en bra utbildning, oavsett vilken bakgrund och vilka familjeförhållanden de har. 

Lina Axelsson Kihlblom instämmer delvis och säger att ”alla skolor ska jobba tydligt med de elever de har” men påpekar samtidigt att en del skolor har allt för tuffa förutsättningar. 

– Att undervisa i en klass där hälften är nyanlända och den andra hälften är socialt utsatt, det är väldigt svårt. Då kan vi ha tio lärare i klassrummet och det hjälper ändå inte. 

Regeringen konstaterar dock att ambitionen att blanda elever från olika bostadsområden krockar med närhetsgarantin, som ger elever rätt till skolplats nära sitt hem och medför att boendesegregationen ofta återspeglas i skolorna. 

Lina Axelsson Kihlblom intar sin favoritpose i utbildningsdepartementets bibliotek, som möblerats om för att fungera för alla videosändningar.  Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

Lina Axelsson Kihlblom intar sin favoritpose i utbildningsdepartementets bibliotek, som möblerats om för att fungera för alla videosändningar.

Foto: MELI PETERSSON ELLAFI/Bildbyrån

Att göra urval bland elever, till exempel efter deras postnummer, är dessutom bara möjligt när skolor har fler sökande än platser. Och ska urvalet kunna skapa blandning måste de som söker ha olika socioekonomisk bakgrund. 

Om två socioekonomiskt olika bostadsområden har varsin skola och de flesta elever och föräldrar väljer den närmaste – hur kommer man då ifrån skolsegregationen?
– Då tänker jag att vi måste ge kommunpolitiker möjlighet att titta på hur upptagningsområdet ser ut. Det finns ju ingen lag som säger att varje bostadsområde ska ha en skola. Men närhetsprincipen är en förutsättning för att vardagen ska fungera, så den är viktig och självklar, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Slår inte bostadssegregationen igenom då?
– Jo, till viss del. Vi kommer alltid att ha en segregation som beror på att det finns kommuner där invånarna har högre utbildningsbakgrund. Det kommer att finnas olikhet. Men just nu har vi marknadskrafter och ett kösystem som spär på segregationen.

Hon konstaterar att även om skolsegregationen ökat så har den i viss mån alltid funnits. Och hon anser att den varit svår att tala om.

– Jag tror att den väcker mycket känslor och många tänker ”oj, ska ni börja bussa elever?”. Jag har aldrig velat att man ska bussa. Någon sa att vi vill bussa etniska grupper, men det vore ju rasistiskt. 

Lina Axelsson Kihlblom vänder sig emot att skolor pekas ut som dåliga när deras elever inte lyckas och understryker att dessa skolor ofta har många elever utan studietradition, med lågutbildade föräldrar som kanske är arbetslösa och behöver försörjningsstöd. 

– Att ha en situation där alla nyanlända och alla med sämre socioekonomisk bakgrund och sociala problem går på samma skola och sedan säga ”åh, dåliga lärare, dålig rektor”, det är inte okej.

Tror du att det regeringen nu föreslår kommer att göra skillnad?
– Det är en bra början och steg på vägen som på lång sikt kommer att göra väldigt stor skillnad. Ingen kommer att kunna undvika att prata om segregationen.