Skolinspektionen: Lär elever bättre källkritik!

Unga är i många avseenden storkonsumenter av digital media. Det kan ge dem stora möjligheter att hitta information samtidigt som det finns flera utmaningar med ett stort informationsflöde. I samhällsdiskussionen är bland annat frågor om hur ”falsk” eller vinklad information kan påverka det demokratiska samtalet i högsta grad aktuella. Vidare bygger informationssökning i dag ofta på snabbt föränderliga digitala källor med bakomliggande teknik som leder läsaren till viss utvald information. Detta understryker skolans centrala roll att ge elever en välutvecklad undervisning i källkritik.

Skolinspektionen har nyligen avslutat en kvalitetsgranskning om hur 30 grundskolor arbetar med att ge elever kunskap om ett källkritiskt förhållningssätt. Granskningen visar flera resultat som vi menar behöver uppmärksammas.

Vid en första anblick kan vi se att undervisningen om källkritiskt förhållningssätt fungerar relativt väl på de flesta skolor när det gäller analoga källor, till exempel böcker, tidskrifter med mera. Vad som är oroande är att majoriteten av skolorna inte, enligt vår granskning, har en uppdaterad undervisning när det gäller digitala källor. Bland annat har inte undervisningen på flera skolor fångat hur till exempel algoritmer sorterar och leder läsaren. Den har inte heller tillräckligt omfattat vad som är utmärkande egenskaper hos digitala källor – exempelvis deras föränderlighet.

Undervisning i informationssökning saknas också på flera av skolorna, något som är centralt för att förstå sökmetoder och att värdera resultat.

En välutvecklad undervisning i källkritik rör i dag inte bara text utan även bilder. Vår studie visar att på hälften av skolorna inkluderas inte kritisk granskning av digitala bilder och i ännu mindre utsträckning rörlig bild. Det innebär att eleverna kunnat gå miste om reflektion kring hur till exempel omformade digitala bilder kan användas för påverkan.

En del av de resultat vi ser i granskningen kan ha en koppling till det vissa andra studier visar – att det kan ibland finnas en syn på unga som digitalt självlärda. Flera lärare som vi intervjuat har en stor tilltro att unga själva kan hantera källor på nätet. Forskning visar samtidigt att denna syn kan vara en myt. Många unga kan mycket väl vara stora konsumenter av medier men sakna kunskaper om vad som ligger bakom digitala källor och hur man kritiskt förhåller sig till dessa. Oavsett har skolan sitt eget uppdrag att stå för en bred undervisning.

Att utveckla undervisningen i källkritik är inte något som lärare bör lämnas ensamma i. Tvärtom är det centralt att huvudmän och rektorer ger rätt förutsättningar för kompetensutveckling och lokal utveckling. Flera statliga myndigheter har också ett viktigt ansvar att ge vägledning. Däribland Skolinspektionen genom att vi belyser utvecklingsområden och även positiva exempel. Vi vill även hänvisa till Skolverket som på flera sätt ger stöd, information och vägledning.

Att utveckla förståelse för det som följer i spåren av ett förändrat medie- och informationslandskap är nödvändigt. Om undervisningen i källkritik inte är tillräckligt uppdaterad finns risk att elever tar del av vinklad information utan redskap att stanna upp och reflektera. Vi vill därför i dag – utifrån vår rapport – lyfta den nyckelroll som skolan har och vikten av bredd, aktualitet och en gedigen utveckling i arbetet med källkritik.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen

Roger Thuring, projektledare på Skolinspektionen