Skolans viktigaste fråga är ledarskapet

Sveriges Skolledarförbund har i en ny undersökning frågat sina medlemmar om deras yrkesvardag, vilka förutsättningar de har att vara de ledare som de vill vara och som förväntas av dem. Med svaren som utgångspunkt har vi förmulerat förslag till en rad nödvändiga förändringar. Utan en väl fungerande skolledning med mandat och förutsättningar att ta sig an sitt uppdrag riskerar andra satsningar på skolan att ge liten, eller kanske ingen, effekt. Det här är de viktigaste områdena som måste förbättras:

• En rimligare lönesättning av skolledarna

Två tredjedelar av skolledarna i vår undersökning svarar att den lön de erbjuds som skolledare inte står i rimlig balans med det komplexa uppdrag och det stora ansvar de har. Enkäten visar också att få upplever att de har reella möjligheter att själva påverka sin lönenivå genom att visa goda resultat. Här har många arbetsgivare ett stort arbete att göra.

Sveriges Skolledarförbund är mycket positiva till satsningarna på karriärlärare. Men lönerna för de nya förstelärarna kommer att ligga högre än medellönen för skolledare i flertalet kommuner trots lärarens betydligt mer begränsade ansvar. Rekryteringen till skolledartjänster kan äventyras om inte justeringar görs. Sveriges Skolledarförbund menar att en rimlig medellön för skolledare ligger på ca 50 000 kr.  Ingångslönerna måste också höjas rejält för att yrket ska behålla sin attraktionskraft.

Det går att skapa en lönestruktur som säkrar att förskolan och skolan får de kompetenta och dynamiska ledare som behövs. En satsning på attraktiva löner är en investering som påverkar budgeten lite men som har stor betydelse för kvaliteten och kontinuiteten i verksamheten. En investering i goda resultat, helt enkelt.

• En långsiktigt hållbar arbetsbelastning

Som skolledare måste du vara beredd att arbeta hårt när det behövs. Veckoarbetstiden kommer i perioder klart överskrida de avtalade timmarna. Sveriges Skolledarförbunds medlemmar är engagerade och motiverade och kan hantera tillfälliga arbetstoppar. Men att ständigt arbeta drygt 46 timmar i veckan året runt, som forskningen visar att skolledarna gör, är inte sunt och riskerar att leda till ohälsa.

Skolledarnas pressade arbetssituation tvingar många att göra hårda prioriteringar. Fokuseringen på att hitta lösningar på den innevarande dagens problem riskerar samtidigt att bidra till skapandet av nya problem i framtiden. Endast en av fem skolledare svarar i vår enkät att de kan avsätta tillräckligt med tid med sin personal för att diskutera skolutveckling. Ännu färre har tid att sätta sig in i aktuell skolledarforskning. Mot den bakgrunden är det inte så svårt att förstå varför resultatförbättringarna låter vänta på sig.

Arbetsgivarna måste börja följa upp sina skolledares arbetstider. En låg ersättning för en tidigare inlöst rätt till övertidsersättning, kombinerat med bristfälliga kunskaper om hur det ackumulerade övertidsuttaget faktiskt ser ut, riskerar att leda till felaktiga prioriteringar. I förlängningen drabbas verksamheten när skolledarens tid används fel.

De interna delegationsordningarna måste ses över och ställföreträdare bör utses för alla rektorer. Som skolledare måste du kunna få vara ledig när du är ledig. Otillräcklig återhämtning leder snabbt till ohälsa och skapar inte bra förutsättningar för ett starkt och hållbart ledarskap.

• Gör styrkedjan starkare

Det gnisslar oroväckande mellan de olika aktörerna med ansvar för skolans styrning, visar forskning. I många av landets kommuner saknar politikerna förtroende för skolledarnas kompetens att ta ansvar för resultat- och verksamhetsutvecklingen. Skolledarna i vår undersökning ifrågasätter å sin sida om de lokala politikerna har den kunskap och insikt som behövs för att kunna fatta kloka beslut gällande visioner, konkreta mål och resurser.

Kontakten mellan skolledarna, som har ansvar för att nationella mål och riktlinjer följs på skolan, och lokala politiker, som har ansvar för att resurser och andra förutsättningar är de rätta, måste vara tät och präglas av ömsesidig respekt. Många organisatoriska nivåer mellan kommunstyrelse och rektor tenderar att försvåra kommunikationen. Ansvar och resurser måste följas åt i ökad utsträckning.

• Att leda lärandeprocesserna är skolledarnas viktigaste uppgift – organisationen måste avspegla det

Skolledarnas viktigaste uppgift är att styra och leda huvudprocessen, undervisningen, så att resultaten och kvaliteten förbättras. Denna förståelse av uppdraget måste ligga till grund för all dialog och uppföljning mellan huvudman och skolledare. En tidsmätning av en vanlig arbetsvecka för en skolledare skulle lätt kunna ge intrycket att fastighetsfrågor, IT-stöd eller ekonomiadministration var skolans huvuduppdrag. Genom relevant expertstöd frigörs skolledarnas tid för det pedagogiska ledarskapet.

Skolledare inom förskola och skola har ansvar för barnens och elevernas utvecklig och kunskapsinhämtning, för deras trygghet och studiero. Sveriges skolledare vill axla det ansvaret. Vi menar att vi alla måste ta gemensamt ansvar för att vi ska kunna vända de negativa utvecklingscirklarna. Vi vill bidra med vår del – men kräver också förutsättningar för uppdraget.

Sammanfattningsvis så måste skolledarna känna att de har stöd att fatta de beslut som är nödvändiga för att få verksamheten att utvecklas mot de nationella målen. Sveriges skolledare är beredda att ta sitt ansvar och vi förväntar oss ett starkt stöd från landets politiker och huvudmän för vårt viktiga uppdrag – att leda och utveckla landets förskolor och skolor.

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund