Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Skolan utvecklas för långsamt

Ny teknik och nya pedagogiska metoder gör att undervisningen kan bedrivas på ett roligare, intressantare och effektivare sätt. Dessutom betygsätter vi eleverna i sådant som säger relativt lite om de viktiga egenskaper som alltmer behövs på dagens arbetsmarknad. Det krävs nytänkande i svenska skolan.

Publicerad: 10 december 2013, 12:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SkolorganisationPisa

På analysföretaget Kairos Futures internetsida kan man läsa att samhället just nu genomgår en omvälvande förändring, från ett industrisamhälle till ett globalt tankesamhälle. Sverige måste hänga med i denna utveckling och detta innebär att nytänkande krävs i svenska skolan.

I den skolpolitiska diskussionen brukar det ofta talas om svenska elevers allt sämre studieresultat. De senaste dagarnas svarta rubriker om svenska elevers sjunkande resultat i PISA-undersökningen är bara ett i raden av exempel på detta. Det brukar framhållas att vi på grund av de sjunkande resultaten minskar vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. I takt med att samhället förändras, ändras dock villkoren för vilka kunskaper och förmågor som kommer att vara viktiga för eleverna att bemästra i framtiden. Att därför enbart stirra sig blind på studieresultat och försöka höja dessa duger inte, vi behöver göra mer!

Man brukar säga att du är vad du äter. Man skulle också kunna säga att vi gör vad vi mäter. För tillfället fokuserar politiker och skolväsendet främst på att höja studieresultaten i traditionella ämnen såsom såsom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. (Det är även dessa ämnen som mäts i PISA-testen). Självklart har dessa ämnen en viktig roll att spela i vår tid. Men samhället förändras och detta gör att det skapas nya förutsättningar för hur utbildning kan bedrivas.

Ny teknik och nya pedagogiska metoder gör att undervisningen kan bedrivas på ett intressantare, roligare och effektivare sätt. Samtidigt ställs nya krav på arbetsmarknaden vilket gör att nya och annorlunda kunskaper blir allt viktigare för eleverna att behärska.  Kreativ förmåga, social kompetens, samarbetsförmåga, empatisk förmåga, ansvarstagande, initiativförmåga, ärlighet och tolerans är alla exempel på nödvändiga och viktiga kvalitéer som vi kan och bör bli bättre på att lära ut. Vi skulle även kunna nämna vikten av att lära sig att vara en aktiv och deltagande demokratisk medborgare, förmågan att finna, analysera och sålla bland information, tänka kritiskt, analytiskt och nyanserat. Det vi betygsätter eleverna i säger relativt lite om dessa viktiga egenskaper som alltmer behövs i dagens samhälle.

För att genomföra detta i praktiken finns det några utgångspunkter vi skulle kunna jobba ifrån. I dag präglas lärarnas arbete av detaljerade kursplaner med en generell och entydig kunskapslinje, alla elever ska lära sig samma saker i samma takt. Undervisningen skulle dock kunna göras mer flexibel, så att fler och nya ämnen integrerades i utbildningen. Läroplanerna bör också utformas så att de blir mer individuella och personliga. För att gå vidare med detta skulle en ny arbetsmetod kunna se ut på följande sätt. Först skulle läraren och eleven välja ett antal ämnen där hänsyn tas till elevens styrkor, svagheter och intressen. Därefter sätts individuella, tydliga och konkreta mål för varje elev. Detta tillämpas senare med individuellt anpassad studieteknik. Till slut tas en passande evalueringsmetod fram av läraren som tar hänsyn till elevens personlighet och val av ämnen.

När samhället nu genomgår en omvälvande förändring från industrisamhälle till globalt tankesamhälle, är det viktigt att vi försöker förstå och anpassa oss till denna utveckling. Många av våra institutioner skapades för en tid som vi inte längre befinner oss i. Vi måste inse att vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte och att det är dags att vi förenas i den gemensamma uppgiften att forma vårt samhälle för en ny tid. Albert Einstein sade: ”In times of great change we need to rethink the fundamentals”. Jag tror att det är precis det vi behöver göra nu.

Philip Lantz, universitetsstuderande

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolorganisationPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News