Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Skolan sorterar bort elever med funktionsnedsättning

Unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra. Det minskar möjligheterna till ett gott vuxenliv. För att vända utvecklingen behöver skollagen och läroplanen skrivas om.

Publicerad: 8 augusti 2013, 09:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningFunktionsnedsättning

Trots högt ställda mål i lagar och förordningar har svensk skola många brister. Unga med funktionsnedsättning får överlag en sämre utbildning, de är mindre nöjda med sin skolsituation och deras utbildningsnivå är generellt lägre än andras. En lägre utbildningsnivå innebär sämre chanser till jobb och etablering i vuxenlivet, till en god ekonomi och trygghet i vardagen.

Handikappförbunden har nyligen genomfört en undersökning bland medlemsförbunden för att ta reda på hur skolsituationen ser ut för deras medlemmar och målgrupper. Skolenkäten var relevant för 26 medlemsförbund och av dessa svarade 24.

En av frågorna i undersökningen handlade om möjligheten att studera vid vuxenutbildningarna. På grund av brister i grundskolan är det nämligen många elever med funktionsnedsättning som inte klarar målet godkänt i alla ämnen. Detta medför att tillgången till högre utbildning begränsas. Enligt skollagen inskränks möjligheterna för unga och vuxna med funktionsnedsättning att studera vid de vuxenutbildningar som finns. Hela 75 procent av dem som svarade på enkäten uppgav att deras medlemmar/målgrupper påverkas av inskränkningarna i den nya lagen. Knappt 45 procent av dessa sade att problemet är stort.

Enkätsvaren ligger i linje med statistik från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 12, som visar att en mindre andel unga med funktionsnedsättning går vidare till högre studier, jämfört med övriga unga. I åldersgruppen 23-29 år är det 32 procent med funktionsnedsättning som har avslutad eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra bland övriga unga är 43 procent.

Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 visar att unga med funktionsnedsättning i åldern 16-25 år är mindre nöjda med sin skolsituation jämfört med övriga unga. Kanske kan det i vissa fall bero på att unga med funktionsnedsättning inte alltid får gå i den skola de egentligen vill gå i och att de inte får det stöd de behöver. Enligt skollagen kan skolor i dag neka att ta emot elever med omfattande funktionsnedsättningar, om kommunen inte beviljar medel till extra stöd. Knappt 63 procent av de medlemsförbund som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att elever bland deras medlemmar/målgrupper tvingas välja en annan skola än den de egentligen vill gå i. Av dessa anger drygt en fjärdedel att detta är ett stort problem.

Många barn och unga med funktionsnedsättning får inte en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Ett belägg för detta är att 70 procent av de grundskolor som granskats av Skolinspektionen under 2012 får kritik för hur de arbetar med särskilt stöd (Handisam 2013). Enligt den tidigare skollagen hade elever i behov av stöd rätt till särskilt stöd utan att begränsas av mål eller betyg. I den nya skollagen har denna rättighet försvagats. Nu anger lagen att särskilt stöd endast ska ges i den omfattning som behövs för att eleven ska nå betyget godkänt. Drygt 58 procent av dem som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att detta är ett problem för förbundets medlemmar/målgrupper. Av dessa säger knappt 38 procent att problemet är stort.

Skolan har genom läroplanen två uppdrag. Dels värdegrundsuppdraget och dels kunskapsuppdraget. Värdegrundsuppdraget handlar om att förmedla och gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Kunskapsuppdraget är det som beskrivs i kursplanerna.

Trots de välskrivna formuleringarna om värdegrund görs inte värdegrundsarbetet inom området funktionshinder i praktiken på de flesta skolor. Anledningen till denna brist vill vi inte lasta skolledningar eller lärare för. Bristen finns i läroplanens kursplaner. Till skillnad från andra diskrimineringsgrunder som sexualitet, kön, etnicitet och religion finns nämligen inte funktionalitet eller funktionsnedsättning utskrivet i ämnenas syfte och centrala innehåll. I den pressade lärarens vardag blir kursplanerna det främsta riktmärket för hur undervisningen läggs upp. Det som står med i kursplanerna tas med, det som inte står där tas inte heller med. För att även funktionshinder ska få en värdig plats i skolornas likabehandlingsarbete måste uppdraget tydliggöras.

Barn och unga med funktionsnedsättning är ingen liten grupp i samhället och inget särintresse. Omkring 14 procent av eleverna i grundskola och gymnasieskola har någon form av funktionsnedsättning. Handikappförbundens mål är en skola som ser olikheter som tillgångar, som har resurser att möta varje enskild elev och som ger alla kunskap och tilltro till sin egen förmåga.

För att nå dit behöver flera åtgärder genomföras, bland annat följande:

• Skollagen behöver kompletteras med rätt till specialpedagogiskt stöd, reglerat i åtgärdsprogram för elever med sådana behov.
• Möjligheten att neka en elev som har omfattande behov av särskilt stöd en plats i skolan måste bort.
• Kommunerna måste garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet som andra att komplettera sin grund- eller gymnasiebehörighet.
• Statens sanktioner mot huvudman som bryter mot regelverket behöver skärpas.
• Skollagen ska ge studenter som vill eller behöver komplettera sin grundskole- eller gymnasiebehörighet genom kommunal vuxenutbildning, rätt till nödvändigt stöd för att kunna genomgå studierna.
• Läroplanens kursplaner behöver kompletteras med skrivningar om funktionalitet och funktionsnedsättning. Funktionalitet bör ha samma utrymme i undervisningen som andra diskrimineringsgrunder.

Fotnot: Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 38 funktionshinderförbund, som tillsammans representerar cirka 400 000 människor.

Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News