Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Skolan slarvar bort datorernas möjligheter

I takt med att skolan digitaliseras blir hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare. Skolor skaffar datorer men sparar samtidigt på läromedel, och därför används inte datorerna i undervisningen. Just nu håller skolan på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Publicerad: 28 januari 2015, 07:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skolor skaffar datorer och sparar samtidigt på läromedel. Därför används inte datorerna i undervisningen.


Ämnen i artikeln:

LäromedelLärareItSkolorganisationPisa

Skolans nya läroplaner från 2011 ställer tydligare krav på både kunskaper och förmågor än tidigare. Kunskaper är de grunder elever måste ha för att kunna utveckla förmågor, bland annat kritiskt tänkande, kreativitet och att kommunicera.

I vårt decentraliserade, digitaliserade och entreprenöriella samhälle måste alla ha både kunskaper och förmågor. Lärare måste alltså ha möjligheter att lära elever mer. Pisa-resultaten visar att även de elever som i dag får högsta betyg i alla ämnen måste lära sig mer om Sverige ska försvara sin konkurrenskraft.

I debatten om skolan påpekas emellertid sällan att lärare har fått ett svårare uppdrag. 2011 års reformer anger riktning, metod och mål för hur elevers kunskapsresultat ska höjas men ger inte lärare förutsättningar och stöd i klassrummet för det nya uppdraget. Vi har glömt att skolan måste stärka lärares förmåga att undervisa. I stället har vi lämnat varje lärare att på egen hand översätta reglerna i läroplanen till daglig undervisning. Vissa eldsjälar gör det men flykten från yrket visar att det inte är realistiskt.

Vi måste utveckla skolan som system om lärare ska få en bättre arbetsmiljö och elevers kunskapsresultat höjas. Många initiativ tas nu för att lärare ska kunna arbete mer kollegialt med varandra och mer problemorienterat med elever.

Men lärare måste också få en infrastruktur för innehållet i undervisningen. För det är professionellt utvecklade, läroplansanpassade läromedel viktigast. De ger lärare förutsättningar att förbereda och genomföra undervisningen och att bedöma eleverna, lektion för lektion under hela läsåret.

OECD:s Talis-undersökning från våren 2014 visar emellertid att Sverige är det land av de undersökta 34 i vilket lärare minst kontrollerar elevers arbetsböcker eller läxböcker. Tidningen Skolvärlden rapporterade nyligen att endast 41 procent av lärarna har anpassade läromedel i alla ämnen.

Man jämför ofta lärare med läkare. Lika litet som vi kan tala om för en läkare vilket kirurgiskt instrument hen ska använda till en viss operation, kan vi tala om för en lärare med vilka metoder hen ska undervisa på en viss lektion. Men professionell frihet förutsätter att läkaren alls har några kirurgiska instrument och att läkemedelsförrådet är fyllt. Den friheten har lärare under många år allt mer berövats. Det har fått konsekvenser både för lärares möjligheter att undervisa effektivt och för elevernas kunskapsresultat.

Nyligen lyfte OECD fram Singapore som ett föredöme vad gäller probleminriktad undervisning i matematik. Undervisningen sker med dialog, i små elevgrupper och med individuell träning. Läromedlen är anpassade till det och innehåller rutinuppgifter och icke rutinuppgifter, verkliga problem och projektuppgifter till varje kapitel. Den entreprenöriella förmågan är målet men för att komma dit behövs grunder och mycket övning. Även i Sverige finns sådana läromedel.

I takt med att skolan digitaliseras blir särskilt hindren för lärare att utnyttja digitala läromedel allt tydligare, trots att sådana finns för alla skolans ämnen och årskurser. Skolor skaffar datorer för 2 000 kronor per styck och år och sparar på läromedel för att kompensera. Därför används inte datorerna i undervisningen. Rätt utnyttjade kan datorer frigöra tid för lärare att undervisa i dialog, stärka elevers lärande och inte minst möjliggöra individualisering. Det måste Sverige ta tillvara som en del i att möta Pisa-utmaningen. Just nu håller vi på att slarva bort digitaliseringens möjligheter.

Utan rätt förutsättningar kan inte lärare utföra sitt uppdrag och undervisa så att varje elev på ett likvärdigt sätt kan utveckla kunskaper och förmågor och nå sina mål i skolan. Läraryrket kan inte heller bli attraktivt, vilket är avgörande för Sverige som kunskapsnation. Vi måste därför ge lärare och elever rätt förutsättningar, ända in i klassrummet.

Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News