Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Skolan saknar kunskap om elevernas kunskaper

En av de stora bristerna med det svenska utbildningssystemet är att det inte går att mäta hur väl våra skolor lyckas med sitt huvuduppdrag: att rusta alla elever med goda kunskaper. Bristen på uppföljning leder till godtycklighet, glädjebetyg och bristfälliga underlag för beslut om politiska reformer. Detta kommer en moderatledd regering ta tag i.

Publicerad: 2 september 2018, 06:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nästan var femte elev lämnar idag grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningModeraternaBetyg

Svensk skola är i mångt och mycket fantastisk, men har också stora problem. Nästan var femte elev lämnar idag grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet. Över 18 000 elever bara förra läsåret ställdes som 15-åringar vid sidan av. Det är ett svek från vuxenvärlden som inte ger en tillräckligt god start i livet, och en lång uppförsbacke för den enskilde.

Samtidigt är sanningen att vi inte vet vad eleverna kan och inte kan. Detta eftersom att en av de stora bristerna med det svenska utbildningssystemet är att det inte går att mäta hur väl våra skolor lyckas med sitt huvuduppdrag: att rusta alla elever med goda kunskaper. Bristen på uppföljning leder till godtycklighet, glädjebetyg och bristfälliga underlag för beslut om politiska reformer. Detta kommer en moderatledd regering ta tag i.

Sverige behöver också bli bättre på att följa upp vilka kunskaper eleverna faktiskt har. De två huvudsakliga nationella verktygen för att mäta detta är de nationella proven och slutbetygen. Men som mätverktyg och underlag att fatta skolpolitiska beslut utifrån fungerar de inte. Detta eftersom att elevernas betyg inte är förankrade i deras resultat på de nationella proven. Dagens utformning av proven är heller inte konstruerade för att kunna jämföra kunskapsutvecklingen över tid.

Ytterligare ett omfattande problem med dagens nationella prov, som rättas av elevernas lärare, är en bristande tillförlitlighet i bedömningarna.

Moderaterna föreslår därför tre nya förslag för att öka kunskapen om elevernas kunskaper och som motverkar betygsinflation och glädjebetyg.

1.    Centralt rättade nationella prov. Moderaterna vill införa centrala prov där de nationella proven blir jämförbara över tid och följer läroplanernas mål och genomförs i olika årskurser. Proven ska genomföras digitalt och rättas och bedömas externt av Skolverket eller annan lämplig skolmyndighet. Som en del av utformningen av de centrala proven vill Moderaterna utreda möjligheterna att införa en studentexamen där elevernas slutbetyg förankras i provresultaten.

2.    Diagnostiska prov i de tidiga årskurserna. Som en ny del av de nya centrala proven vill Moderaterna införa nya diagnostiska prov i de tidiga årskurserna. De diagnostiska proven ska primärt ge en återkoppling till skolhuvudmän, rektorer och lärare om elevernas tidiga kunskapsutveckling.

3.    Börja mäta skolors förädlingsvärde. Med fler nationellt kvalitetssäkrade mätpunkter genom elevernas skolgång, blir det möjligt att börja mäta skolors förädlingsvärde, det vill säga vad varje skola tillför varje elev i form av reella kunskaper och därmed fokusera mer på elevers progression. Detta kan exempelvis göras genom att jämföra elevernas resultat på de diagnostiska och nationella proven i de olika årskurserna.

Sammantaget ger detta oss en välbehövlig överblick över elevers kunskaper, vi avlastar lärare och renodlar deras uppdrag, vi motverkar glädjebetyg och betygsinflation. Dessutom får vi äntligen möjligheten att mäta progression för varje elev, att kunna se hur bra en skola faktiskt sköter sitt huvudsakliga uppdrag - kunskapsförmedlingen - oavsett elevens bakgrund och förutsättningar.

Så fortsätter vi bygga en skola som ger alla barn en bra start i livet och skapar livschanser och möjligheter - lika för alla.

Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson (M)

Anna König Jerlmyr, finansborgarrådskandidat och gruppledare i Stockholms Stad (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev