Satsa på rektorerna – för en bättre skola

Oklart mandat, hög arbetsbelastning och svaga löneincitament är några förklaringar till den höga omsättningen bland skolans ledare, men också att vi står mitt en stor generationsväxling. En alltför hög omsättning av chefer påverkar i sin tur organisationer negativt, det är ingen nyhet.

En medlemsenkät som Sveriges Skolledarförbund nyligen genomfört visar att arbetsvillkoren för skolledare i förskola och skola blir allt mer ansträngda. Framförallt är många rejält besvikna över uteblivna lönesatsningar. Och jag förstår dem. Får man se sig omsprungen i lönetrappan av sin personal så är det inte så konstigt att man förlorar energi. Skolledarnas irritation är illavarslande. Redan tidigare har många arbetsgivare signalerat svårigheter att hitta kvalificerade sökande till sina lediga skolledartjänster. Hur undviker vi att dessa problem förvärras?

Samtidigt finns flera anledningar att se positivt på framtiden för svensk skola. Den negativa resultatutvecklingen i Pisa-mätningarna ser ut att ha vänt, statens satsningar på lärarlöner ökar chanserna för att skickliga lärare stannar i yrket och det förs äntligen seriösa diskussioner om hur vi bygger system som säkrar och stärker skolledares och lärares kompetens och professionalitet.

Medlemsenkäten visar också att våra medlemmar ser förbättringar i den lokala styrningen av skolan. Fler skolledare känner förtroende för sina lokala skolpolitiker och uppfattar att fler huvudmän satsar för att hitta fungerande system för att följa upp och utveckla måluppfyllelsen i förskola och skola. Tecken tyder på att många skolhuvudmän har höjt ambitionerna och tagit initiativ för att förbättra sin styrning vilket är en mycket glädjande utveckling.

På ett par avgörande punkter måste dock förbättringar till för att få skolledare att stanna på sina poster längre och få fler att vilja bli skolledare.

1/ För det första måste vi fortsätta med lönesatsningarna. Bra lärare ska ha bra löner. Det är viktigt att intresserade och begåvade studenter inte väljer bort lärarkarriären av löneskäl. Men vi får inte glömma att en engagerad, motiverad och närvarande skolledning betyder minst lika mycket för attraktiviteten i läraryrket, och därmed i förlängningen för elevernas trivsel och resultat. Tillgången till högt kvalificerade sökande till skolledartjänster måste säkras genom att skillnaderna i ansvar mellan lärar- och skolledaruppdraget syns i lönekuvertet.

2/ En annan del av lösningen ligger i Skolkommissionens förslag om ett ökat nationellt ansvar för skolans finansiering. Genom att lägga fast miniminivåer för huvudmännens resurser för undervisning och elevhälsa, och stötta de kommuner som behöver det med statsbidrag, säkrar man en grundläggande nivå på den lokala skolans kvalitet. Medlemsenkäten visar att en klar majoritet av skolledarna ser ett ökat statligt ansvar för grundskolans finansiering som nödvändigt för de fullt ut ska kunna klara hela det uppdrag som ges i skollagen och läroplanerna.

En säkrad finansiering förbättrar skolledarnas möjligheter att ge alla barn, även de med extra behov, möjligheter att nå skolans mål och kommer sannolikt att bidra till att minska den höga omsättning på skolledare som nu drabbar många verksamheter med stora utmaningar.

3/ Utbildningen måste bli mer likvärdig. Skolledarna oroas över den utveckling mot ökad elevsortering som bland annat Skolverket redovisar. Medlemsenkäten visar att stödet för uppfattningen att vårt samhälle vinner på att skolor och klasser har blandade elevgrupper är starkt bland skolledarna.

Dagens uppdelning leder till att många elever i behov av stöd samlas på samma skola. Svårigheten i skolledaruppdraget kan idag skilja sig avsevärt åt beroende på vilka utmaningar som skolan står inför. Gör vi inget åt det riskerar det att underblåsa omsättningen på ledare på de skolor som mer än andra behöver stabilitet.

Skolkommissionen har intressanta förslag på det här området som jag tror kan bidra till en mer jämlik skolsituation för eleverna. Men mycket går att göra även inom nuvarande system om bara skolpolitikerna vill.

4/ Jag ser med stor tillförsikt på det förslagna professionsprogram för skolledare som Skolkommissionen föreslår. Ett sådant program kommer att avsevärt förbättra förutsättningarna för skolledare att utvecklas i sina yrken över tid. Ju skickligare skolledare desto större möjligheter för eleverna att få ta del av en utbildning av hög kvalitet. Tillgång till professionsutveckling på hög nivå kommer också att betyda mycket för möjligheterna att attrahera nya ledare samtidigt som de redan verksamma lockas att stanna kvar och fortsätta satsa sitt engagemang och sin energi på sitt viktiga uppdrag.

En väl fungerande verksamhet börjar med en skicklig ledare. Det går inte att blunda för det.

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund