Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Särbegåvade elever glöms bort i skolan

Den svenska skolan har debatterats mycket, men sällan har de särbegåvade elevernas behov lyfts upp i debatten. De är en av de mest utsatta elevgrupperna som inte får de resurser och det stöd som krävs för att de ska nå sin fulla potential. Varför får inte de särbegåvade plats i den svenska skolans värld?

Publicerad: 10 augusti 2015, 11:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är dags att lyfta de särbegåvade elevernas situation och reformera den svenska skolan, skriver CUF:arna Johan Vesterlund och Linnea Hylén.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

PedagogikLärareSkolorganisation

Särbegåvade elever kan utmärkas på flera sätt, men det som kännetecknar dem är framförallt hög begåvning inom ett eller flera ämnen. Man kan tro att de som har det lätt för sig med lärandet även har det enkelt i skolan, men i praktiken är det tvärtom. Särbegåvade elever råkar i högre grad ut för problem i skolan, vilket kan leda till otrygghet, depressioner och andra svårigheter som drabbar eleven på ett negativt sätt.

Hög begåvning är inte allt synonymt med hög prestation, tvärtom kan de begåvade eleverna prestera dåligt på uppgifter. Det kan bero på brist på motivation då uppgiften inte är tillräckligt stimulerande. Om man vänder på det från deras synvinkel: varför göra något som du redan kan?

Ett annat vanligt exempel är att de inte lärt sig studieteknik då de tidigare inte behövt plugga inför prov, men när de kommit upp på gymnasiet möter de en högre nivå som kräver högre prestation.

I dagsläget möter dessa elever en skolgång som inte berikar deras lärande. Istället tvingas de ofta vänta in de andra eleverna, innan de själva får gå vidare med till exempel svårare mattetal. Den kollektivistiska undervisningen är ett stort problem för de elever som inte passar i skolans ramar.

Varför låter vi inte dessa elever utvecklas mer? Att låta varje elev individuellt utvecklas i sin egen takt gynnar både individen och samhället i stort. Hur kan vi slänga bort all den särbegåvning som 5 procent av Sveriges elever har? Men framförallt, hur kan vi inte stå för att alla elever ska få en bra skolgång?

Vi ser att ett av svaren på dessa frågor är en mer individbaserad utbildning. Alla människor har olika förutsättningar för att lära. Likt de elever med svårigheter att nå kunskapsmålen behöver även de särbegåvade extrastöd i sin skolgång. Alla behöver inte samma undervisningsform för att nå sina mål, men alla behöver mer eller mindre stöd för att nå dit. Med individuella studieplaner, möjligheter att studera i sin egen takt och elevens egen möjlighet att påverka sitt lärande skulle skolan kunna bli mer inkluderande för alla.

Det är dags att lyfta de särbegåvade elevernas situation och reformera den svenska skolan. One size fits all är i detta fall receptet på kollektivismens misslyckande. En skola för alla är en skola för individen, och att hålla fast vid det sjunkande skeppet är något som vi inte har råd med.

Johan Vesterlund, utbildningspolitisk talesperson CUF

Linnea Hylén, vice distriktsordförande CUF Örebro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News