Skola
Sämsta skolan i landet stängdes – då lyfte eleverna
Publicerad: 27 oktober 2022, 11:09
Att lägga ner en skola är det svåraste en skolpolitiker kan göra, tycker Erik Östman (M), som lagt ner högstadiet på Skäggetorpsskolan i Linköping. Foto: Oskar Luren, Linköpings kommun
Två år i rad var gymnasiebehörigheten på Skäggetorpsskolan i Linköping sämst i hela landet. Då lades högstadiet ner – och elevernas resultat sköt i höjden. ”Vi var tvungna att dra ur kontakten.”
En extrem åtgärd som borde ha vidtagits tidigare. Så beskriver barn- och ungdomsnämndens ordförande Erik Östman (M) avvecklingen av Skäggetorpsskolans högstadium.
– Skolan fick överlägset mest resurser, så pengarna var inte problemet. Ledarskapet var bra och skolan hade många behöriga lärare med specialistkunskaper. Problemet var elevsammansättningen. Att ha så många elever med svårigheter på en och samma skola skapade inte en bra lärmiljö. Vi var tvungna att dra ur kontakten, säger han.
Totalt 134 elever gick ut nian på Skäggetorpsskolan 2020 och 2021. Knappt 33 procent av dem – bara 44 elever – hade godkända betyg i svenska, engelska, matematik och fem ämnen till.
Förra hösten stängdes högstadiet och eleverna började på andra skolor, som de själva fått söka till. När deras betyg nyligen följts upp visade det sig att 62 procent av dem som gick ut nian i våras var gymnasiebehöriga.
– En markant höjning som stärker min övertygelse om att vi gjort rätt. Skillnaden är så pass stor att det är tydligt att det finns en direkt effekt, även om det ju inte är samma elever som åren innan, säger Erik Östman.
Det enda han möjligen ångrar är att högstadiet inte avvecklades tidigare.
– Det borde vi ha gjort. Men att lägga ner en skola är det svåraste en skolpolitiker kan göra. Det blir lätt upprörda känslor. Då är det lättare att skjuta till resurser.
Linköping har fått 261 miljoner kronor i statsbidrag för ökad likvärdighet. Under de år som pengarna betalats ut har gymnasiebehörigheten i hela kommunen stigit med mindre än 1 procentenhet.
Är det möjligt att förbättra likvärdigheten?
– Absolut, men det är inte lätt. Skolan behöver inte politiska projekt, utan politikers uppgift är att följa upp resultat, se till att det finns resurser och våga differentiera resurserna. Man måste erkänna att det finns problem med elevsammansättningen på skolorna. Men skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, så vi kan inte bara lägga pussel med eleverna. Att bussa elever eller ta bort det fria skolvalet är jag skeptisk till.
LÄS MER: Hela listan: Miljarder för likvärdig skola – ändå växer skolgapet i 84 kommuner
LÄS MER: Granskning: Högutbildades barn har fler behöriga lärare – ”Klassamhället cementeras”
LÄS MER: Sex gånger mer bidrag per elev - okänt index omfördelar miljarder