Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Säkerställ att papperslösa människor får vård

Människor som lever som papperslösa i Sverige befinner sig ofta i stor utsatthet. I dag släpper vi en rapport som beskriver de hinder de stöter på i vården och de humanitära konsekvenser detta får, trots att de har lagstadgad rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. Det skriver representanter för Röda Korset.

Publicerad: 19 september 2018, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vården ska vara en säker plats för alla.

Foto: Colourbox.


Ämnen i artikeln:

Hälsa

Röda Korset möter människor som söker vård först när det blir akut eller lever med onödigt lidande. Vi möter också barn som lever utanför det offentliga skyddsnätet och inte får tillgång till långvarig behandling. En konsekvens är att man uppsöker vård först när problemet är akut. Patienter som kommer till oss har ibland långt framskridna sjukdomstillstånd och behöver större insatser från sjukvården, vilket orsakar mer lidande. För barn som lever utanför systemet kan hinder till vård ge långvariga konsekvenser.

Även om papperslösa barn enligt lag ska ha full tillgång till all hälso-­ och sjukvård fram till 18 års ålder uppstår situationer där långvariga behandlingar inte inleds med motiveringen att det är oklart hur länge barnet kommer att stanna i landet. Barn riskerar att få men för livet av sjukdomar som hade kunnat behandlas i ett tidigare skede.

Den lagstadgade rätten till vård som inte kan anstå, som infördes 2013, var ett stort steg framåt. Lagen syftade till att åtgärda en situation som orsakade etiska problem för vårdprofessioner och var djupt problematisk ur ett humanitärt perspektiv. Lagstadgad rätt till vård för några av samhällets mest utsatta grupper har bidragit till minskat lidande för många.

Samtidigt visar erfarenheter från Röda Korsets vårdförmedling att vårdpersonals okunskap om lagen står för ungefär hälften av de hinder som papperslösa fortsatt möter. Papperslösa har ofta svårt att hävda sina rättigheter på grund av språkliga problem och svårigheter att förstå det svenska systemet. Rädsla för myndigheter och bristande kunskap om sekretesslagstiftning leder till att många undviker att berätta om sin rättsliga ställning.

Förutom att kunskapen om papperslösas rätt till vård är bristfällig är dagens lagstiftning otydlig. Utformningen ålägger vårdpersonal att bedöma vad som är vård som inte kan anstå. Vårdpersonal hamnar i situationer där de kan tvingas välja bort att hjälpa en person enbart utifrån personens rättsliga ställning och inte utifrån sin medicinska bedömning.

För att säkerställa att papperslösa människor i utsatta situationer får tillgång till vård bör:

Lagstiftningen i större utsträckning ses som en möjlighet att tillgodose patientgruppens vårdbehov och inte används som en begränsning. Vårdgivare behöver ta ansvar för att stödja personal i beslut kring vård som inte kan anstå, exempelvis genom att tillhandahålla riktlinjer och utbildning.
Trösklarna till vård sänks genom exempelvis flerspråkiga telefonbokningssystem och genom att erbjuda en flexibilitet i kontakten med patienten.
Vården måste vara en säker plats för alla. Kunskap om sekretess och tystnadsplikt måste säkerställas hos alla som arbetar inom vården.

Alla människor kommer någon gång att behöva vård. Konsekvenserna av att inte få tillgång till vård kan bli allvarliga. Kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Att inte få möjlighet att träffa en barnmorska under graviditeten kan leda till att mammor och barn skadas eller i värsta fall dör i förlossningskomplikationer. De hinder som papperslösa möter i vården leder till ett stort och onödigt lidande som kan förhindras genom konkreta åtgärder.

Martin Ärnlöv, generalsekreterare Svenska Röda Korset

Johanna Lönn, rapportförfattare och leg. sjuksköterska, Röda Korsets vårdförmedling

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Hälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev