Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Så knyter vi gymnasiet närmare högskolan

Enligt en ny studie från Stockholms Akademiska Forum är samarbetet mellan gymnasieskolan och högskolan ofta begränsat. Trots att en majoritet av Stockholms elever läser studieförberedande gymnasieprogram saknas en naturlig kontakt med högskolorna i regionen för många. Därför vill vi som representanter från två av högskolorna och Stockholms stad gemensamt bygga bättre broar mellan gymnasieskolor och regionens stora lärosäten.

Publicerad: 18 november 2011, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningHögskolan

I takt med att samhället förändras ställs nya krav på medborgare och utbildningssystem. Sedan nittiotalets början har antalet studenter i Sverige ökat från 200 000 till dagens dryga 400 000. Detta speglar övergången mot ett allt mer kunskapsintensivt samhälle. Samtidigt råder det i dag brist på högutbildad arbetskraft inom vissa sektorer, inte minst inom de tekniska och naturvetenskapliga.

Stockholm utvecklas snabbt och det ställer nya krav på den högutbildade arbetskraften. De som är barn och unga i vårt län i dag kommer snart utgöra grunden i det kunskapsintensiva samhället. Många av dem kommer innan dess att utbildas vid någon högskola i vår region. För att vara bättre rustade inför framtiden måste utbildningssystemet bland annat bli bättre på att ge Stockholms elever redskap de behöver för övergången till högskolestudier och för att klara detta behöver vi bygga mer effektiva broar mellan regionens skolor och högskolor.

En majoritet av alla gymnasieelever i Stockholm väljer i dag ett studieförberedande program och flertalet elever kommer att studera vidare. En ny studie som genomförts av Stockholms Akademiska Forum visar att även om närmare 80 procent av gymnasieskolorna i Stockholm, Huddinge och Solna har någon form av utbyte med högskolorna, så är samarbetet ofta begränsat. Samtidigt finns en rad exempel som inspirerar för framtiden; bland annat har elever från några gymnasieskolor möjlighet att läsa högskolekurser i bland annat matematik vid KTH. Stockholms universitets forskningsskola är ett annat exempel där gymnasieelever får forska i laboratorier och skriva specialarbeten inom ramen för sin gymnasiekurs, i samarbete med forskare. KTH och Stockholms universitet driver Vetenskapens Hus med stöd av Stockholm Stad och partnerföretag. Här ges dryga 20 000 elever årligen möjlighet att fördjupa sina kunskaper i något naturvetenskapligt eller tekniskt område.

Tätare kontakter mellan gymnasieskolor och högskolor har flera positiva effekter. Elever kan göra mer genomtänkta val när de väljer högskoleutbildning och därmed minimera risken att välja fel. De gymnasieelever som har haft kontakt med högskolan har också en större möjlighet att tillgodogöra sig sina studier direkt när de blir högskolestudenter, bland annat genom att de då redan har fått chansen att se hur studier vid högskolan fungerar.

En annan fördel med samverkan handlar om att bredda rekryteringsbasen till högre utbildning. Högskolan verkar i dag främmande och skrämmande för många elever. Genom att tidigt etablera en naturlig relation med högskolan kan fler unga våga ta steget till högre studier, särskilt elever från studieovana miljöer. Kvalitén i gymnasieskolans utbildningar kan också förbättras genom ökad tillgång till den kunskap som finns samlad vid regionens högskolor.

Därför vill vi nu gemensamt staka ut kursen för ett stärkt samarbete mellan Stockholms stads gymnasieskolor och regionens stora lärosäten.

Genom vårt samarbete i Stockholms Akademiska Forum vill vi ta fram arbetsmodeller för hur strukturerad samverkan mellan gymnasieskolor och högskolor kan utvecklas. De samarbeten som existerar hittills har ofta skapats av eldsjälar med specialkunskap. För att alla gymnasieskolor ska kunna ta del av samarbetet och för att det ska fungera långsiktigt måste personer i ledande positioner, såväl i gymnasieskolorna som i högskolorna ta ansvar. Det måste också finnas en struktur för hur samarbetena ska inledas och utvecklas.

Vi vill också skapa konkreta mötesplatser för samverkan mellan högskola och gymnasieskola. Genom en modell för lärarutbyte vill vi ge gymnasielärare kontaktvägar in i högskolan – en förutsättning för att gymnasieeleverna ska kunna ta samma steg.

Vi tror att det är viktigt att arbetet till en början koncentreras till ett par ämnesområden. Under en lång rad år har svenska elevers kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik försämrats. Ett ökat samarbete för fler duktiga studenter inom naturvetenskap och teknik tror vi är avgörande för att upprätthålla Stockholmsregionens kraft som tillväxtmotor. Därför börjar vi där. Samarbetsmodellerna kan sedan appliceras inom fler områden och vid fler högskolor i regionen.

Den utbildning och forskning som bedrivs vid Stockholms tjugo högskolor innebär en unik möjlighet för samhället. Utbytet mellan näringsliv och högskola, framförallt inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, har länge varit starkt. Genom att också stärka länken mellan gymnasieskola och högskola kan vi ytterligare förbättra våra elevers möjligheter i framtiden, och därmed säkra regionens fortsatta positiva utveckling.

Lotta Edholm, (FP) oppositionsborgarråd och gruppledare

Stefan Nordlund, Dekanus Naturvetenskapliga fakulteten Stockholms universitet

Eva Malmström Jonsson, Prorektor KTH

Elisabet Blaus Rendahl, Verksamhetschef Stockholms Akademiska Forum

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev