Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Så kan landstingen effektivt förebygga stroke

I Sverige får ungefär 30 000 personer en stroke varje år. Minst 3 000 av dem skulle kunna undvikas om 80 procent av patienterna med förmaksflimmer fick diagnos och tillgång till effektiv förebyggande behandling. Det är allvarligt att landstingen, i strid med Socialstyrelsens riktlinjer, låter underbehandlingen av förmaksflimmer fortgå.

Publicerad: 5 oktober 2015, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är allvarligt att landstingen, i strid med Socialstyrelsens riktlinjer, låter underbehandlingen av förmaksflimmer fortgå.


Stroke är i dag, enligt Socialstyrelsen, den främsta påverkbara, sjukvårdsrelaterade dödsorsaken i Sverige och en stor del av de allvarligaste strokefallen kan härledas till förmaksflimmer.

Varje år får ungefär 30 000 svenskar en stroke, som i många fall leder till döden eller till livslånga handikapp. Möjligheterna att förebygga stroke är dock goda, i synnerhet genom effektivare behandling av hjärtsjukdomen förmaksflimmer.

Problemet är att allt för många förmaksflimmerpatienter i dag står utan skyddande behandling.

Enligt patientregistret har 268 000 personer i Sverige förmaksflimmer, vilket innebär att de har en femfaldigt förhöjd risk att drabbas av stroke. I dag får dock endast 54 procent av patienterna tillgång till strokeförebyggande läkemedel och behandlingsgraden varierar dessutom på ett orimligt sätt mellan olika grupper.

Aktuell forskning visar att kvinnor behandlas i lägre grad än män, att personer över 80 år får mindre behandling än yngre, samt att de som har låg utbildning får mindre behandling än högutbildade. Likaså föreligger stora skillnader mellan olika landsting.

Om 80 procent av alla patienter med förmaksflimmer, och riskfaktorer för stroke, skulle få korrekt diagnos och behandling skulle 3 000 strokefall ha kunnat förhindras varje år.

Förutom att detta innebär minskat lidande för patienterna och deras anhöriga, skulle det även medföra stora kostnadsbesparingar för samhället. Enbart kostnaden för sjukvård och rehabilitering uppskattas till cirka 700 000 kronor för varje strokedrabbad patient.

För att samtliga landsting ska kunna nå upp till Socialstyrelsens mål behöver ansvariga politiker lokalt välja att prioritera den förebyggande medicineringen genom klara och tydliga direktiv i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.

Dessutom behöver patienternas medverkan vid valet av behandling förstärkas. I sjukvårdslagen stadgas att patienten ska vara delaktig i besluten om den egna vården, något som ytterligare har förstärkts genom den nya patientlag som trädde i kraft under 2015.

Möjligheten att välja mellan olika behandlingsalternativ kan innebära skillnaden mellan ett effektivt eller otillräckligt skydd mot stroke. Sedan 2013 finns fyra strokeförebyggande läkemedel som rekommenderas av Socialstyrelsen och som bedöms som kostnadseffektiva och medicinskt likvärdiga.

Trots det kan inte läkare och patienter fritt välja mellan dessa behandlingsalternativ i alla landsting och regioner, beroende på att läkemedelskommittén på den aktuella orten har gjort en annan bedömning än Socialstyrelsen.

I vissa landsting rekommenderas alla behandlingarna, i andra bara ett av dem. Det är anmärkningsvärt att varje landsting försöker uppfinna hjulet på nytt, när det redan finns klara direktiv från Socialstyrelsen.

Som vi ser det bör de fyra likvärdiga behandlingarna rekommenderas i alla landsting, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Det är allvarligt att landstingen, i strid med Socialstyrelsens riktlinjer, låter underbehandlingen av förmaksflimmer fortgå genom att begränsa tillgången till effektiva preparat.

Det viktiga är inte vilket preparat som väljs, utan att effektiv behandling ges. Ekvationen är enkel: ju fler som får behandling, desto färre blir antalet strokefall.

Den strokeförebyggande behandlingen minskar inte bara patienternas och deras anhörigas lidande. Det kan även minska kostnaderna för vården med miljarder. Den bästa och billigaste strokevården är trots allt den som inte behöver utföras.

Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Sven Andréasson, ordförande i STROKE-Riksförbundet

Mårten Rosenqvist, professor, överläkare Karolinska Institutet

Leif Friberg, docent, överläkare Karolinska institutet

Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor, medicinkliniken, Hallands sjukhus, Halmstad

Carina Blomström Lundqvist, professor, överläkare vid kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Viveka Frykman, överläkare, med dr, hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm

Tord Juhlin, överläkare med dr, Kardiologkliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev