Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

S & L: ”Agera för att rädda IB-programmet”

Staten måste agera för att förhindra att IB-programmens framtid äventyras av administrativa beslut. IB-programmen är en viktig del av svenskt utbildningsväsende och att driva ut IB-utbildningen ur Sverige genom byråkratisk stelbenthet vore en olycklig utveckling för Sveriges elever och den svenska skolan.

Publicerad: 21 november 2016, 06:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Genom en uträkning i ett tabellverk riskerar Universitets- och högskolerådet att slå undan fötterna på en av de bästa gymnasieutbildningarna i Sverige.


Ämnen i artikeln:

GymnasieutbildningBetygHögskolan

Genom en uträkning i ett tabellverk allra sist i en utredningsbilaga riskerar Universitets- och högskolerådet (UHR) att slå undan fötterna på en av de bästa gymnasieutbildningar som erbjuds i Sverige.

Det handlar om hur slutbetyg ska räknas för elever med examen från International Baccalaureate (IB-gymnasierna). Elever med IB-examen är mycket attraktiva på universitet och högskolor runtom i världen, eftersom programmet håller en väldigt hög kvalitet. Betygen sätts externt efter slutexamen, för att de ska hålla samma standard i hela världen och över tid.

Betygen sätts i en sjugradig skala, och en elev kan maximalt få 45 poäng i sin examen. I snitt är det endast en elev av 465 i världen som årligen når 45 poäng.

När elever i Sverige som läst på IB-programmet söker till svenska universitet och högskolor, måste deras betyg konverteras till svenska gymnasiepoäng och meritpoäng. Hittills har elever från IB-programmen som fått 40 poäng eller mer, kunnat få likvärdiga och maximala 20 gymnasiepoäng. Det rör sig om 85 IB-elever år 2016. Med det förslag som UHR nu vill införa, kommer bara de som fått fulla 45 poäng på IB-programmet att kunna få 20 gymnasiepoäng – alltså två elever enbart, enligt årets examenresultat.

Med det system som UHR nu föreslår skulle Sverige, där 20 gymnasiepoäng krävs för många utbildningar, också bli det enda land i världen där universiteten krävde maximala 45 poäng från IB-gymnasierna för antagning. För att bli antagen till Cambridge, som rankas som Europas främsta universitet, krävs det i dag 40 poäng eller mer. Men för att komma in på många svenska lärosäten kommer det med UHR:s förslag att krävas 45 poäng samt full pott på meritpoängen för en IB-elev.

Den förändring som UHR föreslår kommer att leda till att IB-programmen tappar sin attraktivitet för elever i Sverige som planerar att studera på svenska universitet. Svenska elever kommer att välja bort IB-utbildningen, eftersom de nya konverteringsnivåerna omöjliggör för dem att, trots höga betyg, konkurrera om platserna på universitet och högskolor, med elever från de andra gymnasieprogrammen. Och de elever som ändå väljer att gå IB-programmet kommer inte att söka sig till högre utbildningar i Sverige, med lägre internationell ranking, utan till utländska som välkomnar dem.

UHR:s förslag riskerar alltså att slå undan benen på en högkvalitativ internationell gymnasieutbildning i Sverige. Vi befarar att med UHR:s förslag kommer IB-programmet att finnas kvar på enstaka platser i Sverige, jämfört med dagens 30 platser, och då huvudsakligen med elever som är barn till utländska affärsmän, diplomater och forskare samt svenska studenter som bestämt sig för att inte läsa vidare i Sverige. Att IB-programmen begränsas till så få orter, kommer också att leda till att Sverige får svårt att locka hit utländska forskare och affärsmän med familjer.

Vi kan inte se tillräckliga skäl som motiverar denna ändring i konverteringsskalan. Vi uppmanar staten att inte låta IB-programmens framtid och omfattning äventyras av administrativa beslut.

IB-programmen är en viktig del av svenskt utbildningsväsende och att driva ut IB-programmen ur Sverige som en följd av olämpliga konverteringsskalor vore en olycklig utveckling för Sveriges elever och den svenska skolan.

LÄS ÄVEN: UHR svarar på kritiken. 

Olle Burell, skolborgarråd (S) Stockholms stad

Lotta Edholm, oppositionsborgarråd och gruppledare (L) Stockholms stad

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News