Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

S kan inte lagstifta bort skoltrötthet

Lärlingsutbildningar och andra praktiska gymnasieprogram har framtiden för sig. De som väljer dessa utbildningar gör inte ett sämre val av utbildning, vilket S tycks mena, skriver Betty Malmberg (M), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

Publicerad: 25 augusti 2014, 11:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasietGymnasieutbildningYrkesutbildning

Varje år avbryter 10 000 unga sin gymnasieutbildning. Detta i en tid när vi vet att en fullgjord utbildning är avgörande för att komma in på arbetsmarknaden eller gå vidare till högre studier.

Alliansen har sedan 2006 arbetat för att det ska finnas många och breda vägar för att varje ungdom ska hitta sin plats. Dels genom stora resursförstärkningar, dels genom viktiga reformer med kunskap i fokus. Då det gäller gymnasieåren har grundskolan och studie- och yrkesvägledarna ett mycket stort ansvar för att eleverna hamnar på rätt utbildning oavsett om den är teoretisk eller praktisk. Tyvärr har praktiska gymnasieutbildningar haft viss motvind men jag tycker mig ändå kunna se att det ljusnar. Det gäller också lärlingsutbildningen.

Efter några års försöksverksamhet finns i dag ett väl fungerande lärlingssystem och väl upparbetade kontaktvägar mellan företag och skolor genom så kallade yrkesråd. Men det saknas inte utmaningar. Det handlar om att se återväxt och nyrekrytering hos företag och offentlig sektor som möjligheter. Då kan utbildningar med arbetsförlagt lärande ge unga möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivaren får en möjlighet att utveckla framtida kompetens.

En kvalitetsgranskning som Skolinspektionen gjorde 2012 visar att lärlingseleverna var mycket nöjda med sin utbildning trots att den ibland inte riktigt hittat sin form. Det tar tid att bryta invanda mönster och traditioner.

Något som försvårat för elever att välja lärlingsspåret är att socialdemokraterna fört en mycket negativ retorik kring detta utbildningssätt och även motarbetat verksamheten. Säg den elev eller den förälder som stöttar sin ungdom att välja en utbildning som allt som oftast skrivs ner.

Tyvärr har också en myt om att det är skoltrötta elever som väljer lärlingsutbildningar grasserat, när det tvärtom är en utbildning för elever som vill lära sig via praktiskt arbete i arbetslivet.

När SKL och Temagruppen ”Unga i arbetslivet” frågade unga vilka faktorer som kan förhindra avhopp från gymnasiet handlar det föga förvånande om; elevernas motivation för studierna och bra bemötande, tydliga mål med betoning på resultat samt tidigt stöd och hjälp. Detta är viktiga kunskaper. Att som socialdemokraterna tro att man kan lagstifta bort skoltrötthet eller bristande motivation är att göra det oerhört lätt för sig.

Lärlingsutbildningar och andra praktiska gymnasieprogram har framtiden för sig. Behovet av denna kompetens är också mycket stort. Vi måste därför stötta våra unga som vill plugga på praktiska program. Detta handlar inte om bättre eller sämre utbildningsval, vilket S tycks mena. I stället handlar det om att vi alla har olika sätt att lära.

Betty Malmberg, riksdagsledamot (M), sitter i utbildningsutskottet sedan 2006

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev