Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Röster om lobbyismen i skolvärlden: ”Saknas regler och rutiner i Sverige”

Publicerad: 22 november 2022, 09:25

Marcus Larsson och Håkan Tenelius efterlyser båda mer transparens i hur lobbyismen fungerar.

Foto: Mats Edman/Mathias Bergeld

Friskolebolagen har knutit många ex-politiker, pr-konsulter och opinionsbildare till sig genom uppdrag i styrelser och bolag. Kritikern Marcus Larsson, tankesmedjan Balans och förespråkaren Håkan Tenelius efterfrågar båda större transparens i hur lobbyismen fungerar.

Ämnen i artikeln:

SkolmarknadenNäringslivetSenaste nytt

Åsa Nilsson

an@dagenssamhalle.se


När den nya regeringen presenterades sattes strålkastarljuset på skolminister Lotta Edholms (L) uppdrag inom friskolevärlden: styrelseposten i börsnoterade Tellusgruppen.

Aktierna är sålda och styrelseuppdraget avslutat, men Tellusgruppens ledning är nog inte missnöjd med att ha en tidigare kollega på en så central post när friskolornas framtid diskuteras och analyseras i flera olika utredningar. Hennes bakgrund som skolborgarråd i Stockholm lär också ha setts som en tillgång när hon fick styrelseuppdraget i Tellusgruppen.

Tellusgruppen är dock inte det enda skolbolaget med nära band till politiker. Flera av de stora skolkoncernerna har tidigare politiker och opinionsbildare – oftast borgerliga – i sina styrelser, exempelvis Kunskapsskolan och Aprendere. Det visar Dagens Samhälles kartläggning. Flera bolag är till och med grundade av tidigare politiker, som Raoul Wallenbergskolorna.

Det är också vanligt att grundare eller styrelseledamöter äger eller har engagemang i andra bolag i välfärdssektorn, som Atvexa vars grundare har bakgrund i Carema och andra vårdbolag. 

Tjänstemän i kommuner, regioner och skolmyndigheter är andra yrkesgrupper som verkar populära att knyta till sig. 

– Möjligen rekryterar man topptjänstemän och politiker enbart för att de besitter hög kompetens, men det är rimligt att misstänka att man gör det för att påverka politiken, säger Marcus Larsson på tankesmedjan Balans, som är kritisk till friskolekoncernernas snabba tillväxt.

Som exempel på vad skolbolagens näringslivs- och politikkontakter arbetar med nämner Marcus Larsson att Watma (erfarna moderaten Anders Hulténs bolag) i sin senaste årsredovisning skriver att marknadsriskerna för bolaget består av ”i synnerhet Likvärdighetsutredningens förslag om sänkt skolpeng för friskolor” och att detta hanteras av dels bolagets medlemskap i Friskolornas riksförbund, dels ”en hög politisk kompetens i styrelsen”.

Marcus Larsson påpekar att opinionsmätningar visar att de flesta svenskar är emot vinster i välfärden. Att då politiken inte begränsar vinster är ett tecken på att lobbying har effekt, anser han. Den nya regeringens förslag är att delvis begränsa vinstuttag för nya friskolebolag, men något förslag att begränsa möjligheten att gå med vinst finns inte.

– Jag tycker att det är viktigt att man försöker visa vilken typ av påverkan aktiebolag kan ha på politiker, som gör att politiker tar beslut som inte överensstämmer med det väljarna tycker, säger Marcus Larsson.

LÄS MER: Friskolejättarnas personkopplingar till politik och näringsliv – 37 namn

Håkan Tenelius, en av grundarna till konsultfirman Tenelius Holm (där Lotta Edholm arbetade innan hon blev skolminister) tycker att lobbyism är något positivt, men att det finns förbättringspotential.

– Poängen med påverkansarbete eller lobbyism är ju att beslutsfattare ska få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Men till exempel medier och väljare måste ha möjlighet att se vem som informerar och vad som sägs, då fungerar lobbyism bra. Däremot kan lobbyismen misstänkliggöras om man inte riktigt vet vilka politikerna umgås med, säger Håkan Tenelius.

Att personer med politisk erfarenhet får uppdrag i näringslivet och på pr-byråer efter avslutad politikkarriär beror på att inifrån-kunskapen om hur politiken fungerar behövs för att göra ett bra lobbyarbete, enligt Håkan Tenelius. Men svenska lobbyister, och dit räknar han också föreningar, branschorganisationer och tankesmedjor, måste bli bättre på att vara transparenta och redovisa vilka möten som sker, tycker han:

– Där har ju också politikern ett ansvar, uppdraget att vara transparent är ömsesidigt. Så oavsett om företaget är transparent eller ej kan politikern vara det om sina möten med företag. Det saknar vi regler och rutiner för i Sverige, säger Håkan Tenelius.

LÄS MER: Topplista: Academedia överlägset störst bland skoljättarna – ”Skoldebatten nu är inte seriös”

LÄS MER: Bolaget som får nej till nya friskolor: ”Allvarliga brister”

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev