Skola
Rimliga arbetsvillkor i välfärden - inte vinster
Välfärden är till för och betalas av medborgarna. Det blir tröttsamt att höra att vi ”inte har råd” med välfärd – när vi tydligen ”har råd” med miljardvinster till välfärdsbolagen. Valfrihet utan vinstintresse är vad större delen av befolkningen önskar och då borde det ju vara klappat och klart, eller hur?
Publicerad: 9 februari 2017, 13:06
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Valfriheten har främst blivit en valfrihet för de privata bolagen.
Just nu sitter välfärdsbolagens heltidsanställda lobbyister och skriver remissvar och debattartiklar på löpande band. De är oroliga. Oroliga för att landets politiker ska ta intryck av utredningen ”Ordning och reda i välfärden”. Oroliga för att politikerna ska fatta beslut i riksdagen i enlighet med vad 80 procent av medborgarna vill. Med ett vinststopp eller en vinstbegränsning i välfärden ”tvingas” bolagen nämligen se till att skattepengarna går till välfärden, och guldgrävardagarna är över.
Välfärden är till för och betalas av medborgarna. Vi har annat att oroa oss för. Som medborgare oroar vi oss för om en tillräckligt bra välfärd finns där för oss när vi behöver den och välfärdsanställda är frustrerade över orimliga arbetsvillkor. Då blir det tröttsamt att höra att vi tyvärr ”inte har råd” med välfärden samtidigt som vi tydligen ”har råd” att betala miljardvinster till välfärdsbolagen.
Vad som karakteriserar ett vinstdrivande företag är att det enda ägarna har ansvar för är vinsten. Allt annat är underordnat. Det är därför vinstintresset passar så illa inom välfärden. När välfärden blir marknad är det starka krafter som kommer i rörelse. Efter ett tag blir det väldigt tydligt vem som är vinnare och vem som är förlorare. Valfriheten har främst blivit en valfrihet för de privata bolagen.
Bolagen startar helt enkelt vårdcentraler och apotek där det lönar sig bäst för dem. Det är därför vi i dag har fler vårdcentraler i områden där främst friska med småkrämpor bor och inga vårdcentraler där behoven är som störst. Apoteken trängs på samma gata i storstäderna medan glesbygden blir utan apotek. Du som aktivt väljer en skola eller ett äldreboende kan några dagar senare få reda på att de gått i konkurs eller köpts upp av ett riskkapitalbolag. I slutändan blir det få vinnare, men desto fler förlorare.
Valfrihet utan vinstintresse är vad större delen av befolkningen önskar och då borde det ju vara klappat och klart, eller hur? Vi lever trots allt i en demokrati. Men nej. Så fungerar det inte i praktiken. Sverigedemokraterna och allianspartierna vill rädda vinstintresset och flera socialdemokrater och miljöpartister flackar med blicken när det närmar sig ett beslut. Kan det bero på att de lockas av ett välbetalt jobb inom välfärdsindustrin, som flera andra politiker redan fått efter sin tid som folkvald?
Hörrni politiker, skärp er nu! Efter ett beslut om vinststopp eller vinstbegränsning kommer det att synliggöras vilka aktörer som drivs av en verklig ambition att bidra med något till välfärden. Därefter kan vi äntligen påbörja ett nytt kapitel inom välfärden, bort från den ekonomistiska marknadsmodell som osynliggör människovärdet. En modell som inte bara kännetecknar den vinstdrivande välfärden, utan som tyvärr numera också genomsyrar den offentliga sektorn.
Det är dags att på allvar börja lyssna på dem som valt att arbeta inom välfärden för att göra en insats för sina medmänniskor. Att stressa och pressa välfärdens vardagshjältar är bara nedbrytande. Vad som behövs är demokratiska arbetsformer och rimliga arbetsvillkor. Personal som respekteras och mår bra på sin arbetsplats kan i sin tur bemöta elever, sjuka och gamla på ett respektfullt, professionellt och lyhört sätt.
Det är vad välfärden framför allt behöver. Inte högljudda välfärdsdirektörer.
Fotnot: Nätverket för gemensam välfärd bildades 2005 och har tagit initiativ till en rad upprop, studiecirklar, politikeruppvaktningar, konferenser och manifestationer.
Gunilla Andersson, Nätverket för Gemensam Välfärd
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.