Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Riksrevisionen granskar skolpengen – ”En jättestor fråga”

Publicerad: 1 februari 2022, 12:26

Riksrevisionens granskning bygger till stor del på intervjuer med skolchefer och controllers.

Foto: Jessica Gow/TT

Riksrevisionen granskar hur den omdiskuterade skolpengen fungerar. Myndigheten ska gå till botten med Skolinspektionens tillståndsprocess och om systemet missgynnar kommunerna.

Ämnen i artikeln:

SkolpengFriskolor

Petter Jerdén

petter.jerden@dagenssamhalle.se


Skolpengen har funnits sedan 1992 och är föremål för upphettad debatt. Riksrevisionen undersöker nu om systemet är ändamålsenligt.

– Det är en jättestor fråga med många svåra avgränsningar, säger Sofia Sandgren Massih.

Myndigheten kommer bland annat att göra ett stort antal intervjuer med skolchefer och controllers i kommunerna. Förhoppningen är att även prata med anställda på skolorna, men det ansträngda läget på grund av covid-19 avgör om det är möjligt eller inte, säger Sofia Sandgren Massih. 

Myndigheten ska bland annat granska om systemet förfördelar kommunerna och hur det går till när Skolinspektionen godkänner etableringar. 

– Vi tittar också på argument som brukar komma från de enskilda aktörerna, som att bidragsbesluten är omöjliga att förstå och att lokalkostnadsersättningen räknas fram på olika sätt vilket både kan öka och minska skolpengen, säger revisionsdirektören.

Riksrevisionen har hämtat in en stor mängd information, men har inte tillgång till all fakta.

– Vi har knappt någon kostnadsstatistik alls för de enskilda huvudmännen. För de kommunala har vi bara uppgifter på huvudmannanivå, det går inte att se kostnader för skolenheter. Men det finns en hel del andra uppgifter som bemanning och lärarresurser.

Hur påverkar det granskningen?
– Vi hade kunnat svara på fler frågor om det funnits uppgifter på skolenhetsnivå om intäkter och kostnader till exempel. Men vi får klara oss utan det.

LÄS MER: Ny dom: Friskolor måste inte kompenseras när kommun går back

Flera kommuner överklagade i höstas Skolinspektionens tillstånd för friskoleetableringar – men fick inte gehör.

– Vi tittar på Skolinspektionens tillståndsprocess, hur de jobbar med besluten om nyetableringar. Vi har gjort studier och intervjuar chefer, handläggare och de enskilda huvudmännen. Vi har också tagit in en hel del information från kommunerna, säger Sofia Sandgren Massih.

Granskningens fokus är på grundskolan. Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning ingår inte i undersökningen. Myndighetens rapport beräknas vara klar för publicering i juni i år. 

LÄS MER: Därför stoppas två av tre nya friskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev