Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Riksrevisionen: ”Ge friskolor statligt bestämd skolpeng”

Publicerad: 30 juni 2022, 07:46
Uppdaterad: 30 juni 2022, 11:51

Riksrevisionen föreslår att skolpengen förändras.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Regelverket för friskolornas skolpeng fungerar inte bra och bör slopas. Inför i stället en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, föreslår Riksrevisionen.


Ämnen i artikeln:

SkolpengFriskolorHuvudmannaskapRiksrevisionen

Nyligen röstade riksdagen ned regeringens förslag om ändrad ersättning till friskolor. Förslaget var att kommunerna ska kunna göra avdrag på den ersättning per elev – skolpeng – som friskolorna får av respektive kommun. På det sättet kompenseras kommunerna för det ansvar de har att alltid kunna erbjuda skolplatser, till exempel om en friskola läggs ned, har regeringen motiverat.

Parallellt med den politiska debatten har den nuvarande skolpengsmodellen granskats av Riksrevisionen. Myndigheten ser flera nackdelar med den och presenterar ett annat förslag till skolpeng – där staten sätter ramarna.

Enligt Riksrevisionen är huvudproblemet principen om lika villkor, det vill säga att friskolorna ska ersättas på samma grunder som gäller för kommunens egna skolor. Ökar kostnaderna i den kommunala skolan, ökar också ersättningen till friskolorna i kommunen – oavsett om friskolorna fått ökade utgifter eller ej.

Regelverket tar inte heller hänsyn till fasta kostnader. Om en elev byter skola följer skolpengen direkt med till den nya skolan – medan den gamla skolan står kvar med lönekostnader och annat. Skolor med ett osäkert elevunderlag, och därmed osäker ekonomi, kan därför dra sig för att tillsvidareanställa personal, vilket går ut över eleverna, enligt Riksrevisionen.

Myndigheten finner också att nuvarande regelverk drabbar friskolorna, på så sätt att kommunernas beslut om skolpengens storlek ofta är otydliga och kan ges med kort varsel.

Riksrevisionen landar i ett förslag om en statligt bestämd schablon för ersättning till de fristående huvudmännen. Med andra ord ska samma ersättning gälla över hela landet, dock med vissa variationer utifrån till exempel storstad/glesbygd, lärarlöneläge och lokalkostnader.

Med en statligt bestämd skolpeng blir det lättare för både kommunerna och friskolehuvudmännen att planera och fördela resurser till sina respektive skolor, bedömer Riksrevisionen som skriver:

”En nationell mall för bidragsbesluten som tydligt stipulerar hur beräkningen ska redovisas vore troligen till gagn för såväl avsändare som mottagare.”

Anna Lena Wallström/TT

LÄS MER: Skolministern: ”Vinsten förstör svensk skola”

LÄS MER: Ny dom: Friskolor måste inte kompenseras när kommun går back

LÄS MER: ”Skolpengen leder till kommunalt självskadebeteende”

Fakta: Riksrevisionens slutsatser

Nuvarande regelverk gör det svårt för huvudmännen att planera och utnyttja resurserna effektivt, eftersom 

– lika villkors-principen gäller, trots olika förutsättningar för kommuner respektive fristående huvudmän 

– fristående huvudmän har svårt att bedöma om de får rätt ersättning av aktuell(a) kommun(er) 

– skolpengsmodellen inte tar hänsyn till kvarstående kostnader hos skola som förlorar elever

– Skolinspektionen kan avslå ansökan om friskoleetablering om den leder till påtagliga negativa följder för skolväsendet (överetablering). Regelverket gör det dock svårt för kommuner att visa på sådana följder.

Källa: Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17)

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev