Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Rikrevisionen sågar regeringens Pisahantering

Publicerad: 29 april 2021, 09:22

Regeringen och Skolverket får svidande kritik av Riksrevisionen för hur den senaste kunskapsmätningen Pisa hanterades.


Ämnen i artikeln:

PisaAnna EkströmSkolverketRiksrevisionen

Utbildningsminister Anna Ekströms medarbetare varnade för ett missvisande elevurval – men fick inget gehör, visar granskningen.

— Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till TT.

Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.

Pisa har setts som en tillförlitlig källa men den senaste mätningen, 2018/19, blev ifrågasatt. Sverige hade då nämligen exkluderat, i förväg plockat bort, elva procent av de elever som skulle delta. Den tillåtna gränsen är fem procent. Det skulle alltså kunna finnas en risk för att resultaten inte gav en rättvis, utan en förskönad bild av kunskapsläget i svensk skola. Därmed skulle Pisas trovärdighet kunna krackelera.

Skolverket, ansvarigt för Pisa i Sverige, hävdade att allt gjorts rätt och under OECD:s överinseende. Förklaringen till den stora exkluderingen var de stora flyktinginströmningarna åren innan. Det fanns alltså en stor andel elever som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.

Men kritiken höll i sig och utbildningsminister Anna Ekström (S) vände sig då till OECD och bad om en granskning. Resultat: OECD upprepade att det svenska elevurvalet var acceptabelt. Men då hade Riksrevisionen beslutat att syna saken. Och Riksrevisionen ger en helt annan bild.

I rapporten, som offentliggörs i dag torsdag, får alla inblandade mycket tuff kritik. Riksrevisionen beskriver en kedja av misstag hos Skolverket och OECD och en oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen.

— Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih.

Även om Skolverket och OECD hade gjort felbedömningar faller mest skugga på regeringen. Det är regeringen som givit Skolverket i uppdrag att ansvara för genomförandet av Pisaundersökningen, och det är regeringens ansvar att följa upp och ingripa om information inte håller kvalitetsmåtten, konstaterar Riksrevisionen. Och i detta fall fanns det personal på departementet som varslat.

Riksrevisionen skriver att tjänstemän på departementet åtminstone vid två tillfällen skrivit interna rapporter där de för fram att de höga exkluderingstalen är problematiska och att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte håller fullt ut. Tjänstemännen påpekar också att OECD inte verkar ha förstått hur utbildningen för nyanlända fungerar i Sverige.

Den första rapporten skrevs några dagar efter det att Pisaresultaten presenterades i december 2019. Den andra rapporten skrevs i oktober 2020, kort efter det att OECD i sin granskning givit klartecken för de svenska resultaten. ”Vad vi känner till har inte dessa promemorior, eller deras innehåll, diskuterats med Skolverket”, skriver Riksrevisionen.

Vad som hände på utbildningsdepartementet – eller inte hände – och varför, kan Riksrevisionen inte svara på.

TT: Borde inte departementets högsta chefer ha informerats?
 Någonstans har ju promemoriorna stannat. Om det är hos ministern, hos statssekreteraren eller hos någon underlydande chef vet vi inte. Men det är ju i alla fall inte något man talat om, de har fastnat inne på departementet, säger Sofia Sandgren Massih.

Utbildningsminister Anna Ekström har tidigare varit Skolverkets generaldirektör, och är alltså mycket väl insatt i kvalitetskraven på Pisaundersökningarna. Hon har sagt sig utgå från att den svenska statistiken är korrekt.

Hennes statssekreterare Erik Nilsson, som haft chefsposter på Skolverket, skrev några dagar efter Pisarapportens publicering i en debattartikel i Dagens Arena att ifrågasättandet av de svenska siffrorna var konspirationsteorier. Sverige har totalt sett förbättrat sina resultat och rektorer, lärare och elever har gjort ett fantastiskt arbete. ”Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!”, skrev han.

Men Riksrevisionens summering är att såväl Skolverket som regeringen borde ha lagt ner mer möda på att följa upp misstankarna om felaktigheter. OECD, part i målet, gjorde ingen trovärdig granskning utan visade sig i stället sakna kunskaper om hur svensk skola fungerar. Trots att varningsflagg till och med höjdes internt på departementet uteblev den grundliga granskningen, vilket är allvarligt. ”Om Pisaundersökningen inte genomförs på ett tillförlitligt sätt kan det få konsekvenser för både utbildningspolitiken och förtroendet för statsförvaltningen”, sammanfattar Riksrevisionen.

Anna Lena Wallström/TT

Fakta: Riksrevisionens kritik

Andelen exkluderade elever i Pisa 2018 var för hög. En ovanligt stor flyktinvandring runt 2015 är inte en giltig förklaring. Andelen nyanlända elever som på korrekta grunder kunde exkluderas på grund av bristande svenskkunskaper ökade endast med en halv procentenhet för Pisa 2018, jämfört med 2015. Felaktiga exkluderingar av andra skäl har också gjorts. 

 

Riksrevisionens finner rimliga förklaringar till en exkludering på totalt 6,6 procent, inte de 11,1 procent som i verkligheten undantogs.

 

De skolor som deltog i Pisa 2018 uppfattade informationen om exkludering på olika sätt, och undantog därför elever på olika premisser. Skolverket säkerställde inte och följde inte upp om instruktionerna uppfattats rätt.

 

Trots ifrågasättanden från media och riksdagspolitiker om ett missvisande urval av elever utredde varken Skolverket eller regeringen misstankarna ordentligt.

 

Skolverket hänvisade till och följde OECD:s instruktioner, men OECD hade en felaktig bild av undervisningen för nyanlända elever i Sverige.

Problemet påpekades även internt på utbildningsdepartementet, fortfarande utan åtgärder. I stället hänvisade regeringen till Skolverkets och OECD:s uppgifter att allt gått korrekt till.

Källa: Riksrevisionen

Fakta: Vad hade resultaten blivit i stället?

Vad hade de svenska Pisaresultaten blivit om de elever som inte deltog hade skrivit proven? Frågan går inte att besvara, men Riksrevisionen presenterar simulerade resultat.

 

Exemplet läsförståelse i Pisa 2018:

 

Sverige fick 506 poäng (över OECD-genomsnittet på 487 poäng)

Hade de tillkommande eleverna haft ett marginellt sämre resultat i genomsnitt än de faktiskt deltagande svenska eleverna hade resultatet sjunkit till 503 poäng.

 

Om eleverna i stället hade skrivit väsentligt sämre (i genomsnitt som den nedre kvartilen) hade resultatet sjunkit till 486.

Hade de tillkommande eleverna presterat mycket dåligt (i genomsnitt som den 10:e percentilen) hade resultat rasat till 466 poäng.

Källa: Riksrevisionen

 

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev