Regeringens utredare: Mer kan göras för att förhindra våldsdåd i skolor

De unga män som utfört skolattacker där de skadat och dödat andra människor har alla lidit av psykisk ohälsa. Utgångspunkten för Jonas Trolles utredning är därför vad mer som skulle kunna göras för att ingen på grund av dålig psykisk hälsa ska ta till grovt våld. 

– När man låser, larmar och inrymmer är det redan för sent. Det finns en hel del vi kan göra innan en dedikerad angripare bestämmer sig. I flera fall har ju de här personerna i förväg signalerat vilka planer de har, säger Jonas Trolle, som är chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

Han fick i somras i uppdrag av regeringen att utreda hur det förebyggande arbetet mot våldsdåd i skolan kan stärkas och hur beredskapen inför att hantera våldssituationer kan bli bättre.

– Man kan ifrågasätta om skolor ska vara så öppna som de ofta är i dag. Att vem som helst kan kliva rätt in utan att någon frågar vad man gör där. Men skolor kan ju heller inte bli som befästa fort, på grund av väldigt sällan förekommande händelser, säger han.

Parallellt med Jonas Trolles utredning kartlägger Brottsförebyggande rådet hur vanliga grövre våldsbrott i skolan är och hur utvecklingen ser ut. Dessutom har CVE fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd för skolan kring våldsbejakande extremism och radikalisering.

– Det blir ett diskussionsunderlag kring hur man från olika professioner kan närma sig de här personerna och identifiera risk- och skyddsfaktorer, säger Jonas Trolle. 

I hans uppdrag ingår att ta ställning till om skolpersonal ska få rätt att titta i elevers eller andra personers väskor, om de misstänker att de innehåller vapen eller andra farliga föremål. Det räknas som kroppsvisitation och får i dag inte utföras av skolpersonal.

– Det är oerhört känsligt, eftersom det handlar om skydd av kroppslig integritet. Men det har förekommit att elever uppgett att en elev gått knivbeväpnad i skolan. Och får skolpersonal veta att någon är beväpnad så är det nästan fråga om nödvärn, säger Jonas Trolle.

Samtidigt påpekar han, möjligen utifrån sin egen yrkesbakgrund som polis, att det inte är riskfritt att konfrontera en person som har vapen.

– Det är ju också en säkerhetsfråga. Är det ens lämpligt att som lärare gå på en knivbeväpnad tonåring? Kanske är det en uppgift för polisen? Så det är inte helt lätt.

I direktiven till utredningen påpekas att attentat går snabbt och att personalen i skolan, förskolan eller fritidshemmet omedelbart måste göra rätt saker för att så få som möjligt ska skadas innan polis är på plats. Därför krävs mental beredskap, utbildning och övning. 

Jonas Trolle säger att han kommer att föreslå ”en bottenplatta”: vilken grundberedskap alla bör ha. 

– Ska det till exempel vara möjligt att låsa alla klassrum inifrån? Vi kommer antagligen också att föreslå någon form av övning och stärkt medvetenhet. Men viktigast är att försöka detektera vilka som kan bli gärningsmän. 

LÄS MER:

Han hjälper skolor öva inför våldsdåd: ”Ingen tid för genomtänkta beslut”

Vetlanda efter dådet: ”Ruckar hela vår självbild”

Kommuntoppen svarade 100 journalister om dagen - ”Krisen i krisen”