Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Regeringens falska skolmatematik

Regeringens påstådda miljardsatsning på skolan är i själva verket en besparing på 900 miljoner kronor de kommande fyra åren. Det betyder att 4 000 lärartjänster måste bort från gymnasiet. Vilken slags skolsatsning är det?

Publicerad: 7 oktober 2011, 10:16

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Gymnasieutbildning

Regeringens höstproposition är lagd. Regeringen säger sig vilja satsa 3,8 miljarder på skolan under åren 2012 - 2015. Satsningar som så väl behövs. Både utvecklande arbete kring matematikundervisningen och karriärvägar för skickliga lärare kan vara sätt att utveckla utbildningen om insatserna utformas för att passa den moderna skolan och framtidens samhälle.

Problemet är att regeringen ger med ena handen samtidigt som den tar med den andra. I budgeten minskar regeringen bidragen till kommunerna med 675 miljoner kronor år 2012, 895 miljoner kr för år 2013, 1 360 miljoner kr för år 2014 och 1 930 miljoner kr per år från och med år 2015, med hänvisning till den nya gymnasiereformen. Matematiken är enkel, det blir en neddragning på 900 miljoner på skolsidan.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid flera tillfällen påtalat det orimliga i besparingarna. Men nyligen fick vi besked om att förhandlingarna mellan SKL och regeringen har avslutats – i oenighet. Det innebär att anslaget till gymnasieskolan dras ner med 6 procent, vilket motsvarar 4 000 lärartjänster eller 12 procent av gymnasielärarna. Inte är det rimligt att gymnasielärarna – och deras elever – genom kraftiga besparingar får finansiera det regeringen kallar för skolsatsning?

Runt om i landets kommuner ser vi dessutom att eleverna ratar yrkesutbildningarna, som med den nya gymnasiereformen inte längre ger en självklar behörighet för vidare studier. Allt fler har sökt sig till de studieförberedande programmen och det finns en stor risk att vi under de närmaste åren kommer att se en strid ström av avhopp från de teoretiska programmen med många omval som följd. Så kan gymnasieskolan för flera snarare bli fyrårig än treårig! Vad kostar det?

Elevens rätt till kunskap och kreativitet måste alltid sättas i centrum och vara ledstjärnan i utvecklingsarbete och varje reform inom skolvärlden måste garanteras en finansiering som säkrar kvaliteten. Regeringens dåligt underbyggda eller felaktiga beräkningar får aldrig drabba eleverna. Förhandlingar som inte genomförs enligt finansieringsprincipen ska återupptas.

Ett land som ska stå starkt måste investera i skolan och ungdomarna. Och det finns flera områden där samhället, staten och kommunerna gemensamt kan skapa goda förutsättningar för Sveriges unga.

Vi behöver gemensamt våga diskutera och hitta strategier för att möta den allt mer växande skolsegregationen. Svensk skola har rasat i likvärdighet, och skolan blir allt sämre i sitt kompensatoriska uppdrag. Det innebär att föräldrarnas utbildningsbakgrund och sociala ställning åter igen får allt starkare påverkan på elevernas möjligheter att lyckas.

Vi måste investera i lärarna och bättre undervisning. Skolforskningen är mycket tydlig med att bra lärare är avgörande för elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Skolhuvudmännen måste alltså generellt bli bättre på att ta vara på, och premiera, skickliga lärare som förmår att motivera sina elever och inspirera sina kollegor att utveckla undervisningen utifrån skolforskning och beprövade metoder.

Jag utgår från att regeringen tar den här frågan på största allvar och återupptar förhandlingarna med SKL. Satsningar på skolan är mer än välkomna. De är till och med nödvändiga. Men matematiken måste gå ihop.

Fotnot: Artikelförfattaren är kommunalråd med ansvar för skola, trygghet och välfärd i Malmö och ersättare i beredningen för utbildningsfrågor i SKL.

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd (S), Malmö, ersättare i SKL:s utbildningsberedning

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Gymnasieutbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev