Regeringen: Skolan ska fredas från vinstintressen

Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga och rika länder. Ekonomin, skolan, välfärden och levnadsstandarden ska vara i världsklass. Då krävs att alla gymnasieskolor är bra skolor, att vi vänder kunskapsresultaten i skolan och att utbildningen i slutändan leder till jobb och ger förutsättningar för ett gott liv åt alla.

När Chile tidigare i våras tog beslut om att stoppa vinstdrivande bolag inom det chilenska skolsystemet blev Sverige extremt, vi sticker ut bland alla jämförbara länder.

En jämlik gymnasieskola av hög kvalitet är en grundbult i den svenska modellen och har varit avgörande i moderniseringen av Sverige. Med en utbildning ökar elevens möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, vi kan möta näringslivets krav på en välutbildad befolkning. Den personal och de lärare som varje dag gör sitt yttersta för att våra elever ska rustas med rätt kunskaper för framtiden gör ett ovärderligt arbete. De vet vad vi vet, de behöver fler kollegor och ordentliga resurser för att kunna vända kunskapsresultaten.

Men svensk skola brottas med stora problem. Kunskapsresultat har försämrats under en längre tid och under den borgerliga regeringen hade Sverige de snabbast fallande resultaten inom OECD. Runt 14 procent av niondeklassarna blir inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. Var femte elev fullföljer inte gymnasiet. En ny rapport från forskningsinstitutet IFAU visar att fristående gymnasieskolor är generösare i sin bedömning av nationella prov än kommunala skolor och samtidigt är mer benägna att sätta högre betyg än vad provresultaten indikerar. Samtidigt finns indikationer på att det just är konkurrensen mellan skolor som skapar denna betygsinflation.

Regeringen anser att det finns en risk att kommersiella aktörer inom skolan skadar skolsystemets sammantagna kvalitet. Den fria etableringsrätten gör att kommunerna, som har det övergripande ansvaret för att samtliga elever erbjuds undervisning på grundskole- och gymnasienivå, inte kan reglera antalet skolor geografiskt eller styra utbildningsinnehållet utifrån den regionala arbetsmarknadens behov samtidigt som man måste ha en ständig och kostsam beredskap för att hantera plötslig tillströmning till den kommunala skolan på grund av skolkonkurser eller stora avhopp.

Avarter och oseriösa aktörer driver fram allt större krav på nya regleringar, ökade kontroller och inspektioner som minskar lärares och skolledares frihet och ställer allt högre krav på exempelvis dokumentation. Att Sverige dessutom helt saknar reglering av vinstutdelning från de bolag som bedriver skolverksamhet innebär att skattepengar avsedda till utbildning i dag går till friskoleföretagens ägare.

Dagens styrkedjor i det svenska skolsystemet är bristfälliga. Resurser styrs inte dit de bäst behövs. Det är en av de punkter som OECD slår ner på vid utvärderingen av svensk skola. Skolkonkurser, felaktig optimering av programinriktningar och risk för betygsinflation orsakas av svag reglering av friskolemarknaden och är symptom på en kommersialisering av skolsystemet.

Vinst som främsta styrmedel medför utmaningar för det svenska skolsystemet som vi måste möta. Styrningen av både offentliga, ideella och kommersiella aktörer måste vara konsekvent och inte skapa incitament som styr bort resurser från det övergripande målet om en god utbildning. Vi behöver så långt det är politiskt möjligt freda den svenska skolan ifrån vinstintressen som inte bidrar till målet om en likvärdig och god utbildning. Detta är ett krav från lärarnas fackliga organisationer, det är en förväntan från svenska folket och något som det borde råda bred enighet kring mellan blocken.

Våren 2015 tillsatte regeringen en utredning som ser över regleringen av privata företag inom välfärdssektorn för att stoppa vinstjakten i välfärden. Utredningen under ledning av Ilmar Reepalu presenterar under hösten sina förslag.

För att vända kunskapsresultaten i skolan måste vi tackla de utmaningar skolan står inför. En av de utmaningarna är att stoppa kommersialiseringen till förmån för en sammanhållen kunskapsskola. Regeringen ryggar inte för den debatten.

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)

Ardalan Shekarabi, Civilminister (S)