torsdag2 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Regeringen: Mer svenska och matte i lågstadiet

Publicerad: 30 december 2022, 07:04

Skolminister Lotta EdholmRege vill att de yngsta eleverna ska ha längre skoldagar för att lära sig svenska och matematik bättre. Men lärarna fattas.

Foto: Tim Aro/TT

Lågstadieelevernas skoldagar ska bli längre – och ägnas mer åt matematik och svenska. Det föreslår regeringen, som nu ger Skolverket i uppdrag att se över hur det ska kunna genomföras.

Ämnen i artikeln:

GrundskolanLärarbristRegeringen KristerssonSkolverketSenaste nytt

– Väldigt många elever, framför allt pojkar, har stora problem med läsning och skrivning i dag, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Våren 2022 saknade 18 000 elever, 15 procent av eleverna i årskurs nio, behörighet gymnasiet, enligt en promemoria från regeringen. För att komma till rätta med det vill regeringen utöka lektionstiden i lågstadiet.

– Svenska skolbarn går förhållandevis kort tid i skolan och vi ser stora problem när det gäller framför allt läsning, skrivning och matematik. Mycket av det grundläggs i lågstadiet, säger Lotta Edholm.

Regeringen föreslår att undervisningstiden ska utökas med sammanlagt en timme per skoldag i lågstadiet. Om tiden skulle fördelas lika mellan årskurserna skulle det innebära 20 minuter längre skoldagar i årskurs ett, två och tre.

Framför allt ska tiden läggas på undervisning i svenska och matematik – utan att något annat ämne bantas.

– Det är mer tid i skolan helt enkelt, säger Lotta Edholm.

I regeringens förslag till budgetproposition för 2023 avsätts 900 miljoner kronor per år från 2025 – då förslaget tidigast beräknas kunna bli verklighet – och framåt.

Samtidigt råder det fortsatt brist på lärare i Sverige. Fram till år 2035 kommer det att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare, enligt Skolverket.

Vart ska lärarna till den extra timmen komma ifrån?

– Skolverket får i uppdrag att analysera vad som krävs. Men vi gör samtidigt en stor satsning på speciallärare i svensk skola, både genom att utöka antalet utbildningsplatser och utöka antalet tjänster, säger skolministern.

Hon tillägger att regeringen även kommer att ta initiativ till en utredning om hur lärarnas administrativa börda kan minskas, så att mer arbetstid ägnas åt undervisning och mindre åt pappersarbete.

– Nu minskar antalet barn något i yngre åldrar, men det är klart att vi underliggande har en stor lärarbrist. Det handlar dels om att få unga människor att vilja bli lärare, men också att få fler lärare att komma tillbaka till eller stanna lite längre i yrket, säger Lotta Edholm.

– Då vet vi att det här med den administrativa bördan är väldigt avgörande.

Men Lärarförbundet anser inte att resonemanget håller. Ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att fler undervisningstimmar för elever låter bra i teorin – men att det inte går att genomföra i praktiken.

– Det största problemet vi har i dag är att eleverna inte har legitimerade lärare på sina lektioner. Det här förslaget skulle innebära att vi behöver 1 100 ytterligare lärare i en situation där vi redan saknar tiotusentals, säger hon och tillägger.

– Det här är ett ganska världsfrånvänt förslag som i praktiken kommer att innebära fler lärarlösa lektioner. Det skapar varken kvalitet eller en vettigare arbetsmiljö för de för få lärare som finns.

Regeringen har sedan tidigare även, utifrån en utredning från Skolverket, lagt fram ett förslag på att undervisningstimmar ska fördelas om i skolan. Bland annat ska ämnet elevens val slopas, och timmarna i stället läggas på samhälls- och naturorienterade ämnen. Det förslaget, som föreslås träda i kraft inför höstterminen 2024, ska nu skickas på remiss innan det kan röstas om i riksdagen.

Alice Nordevik/TT

Fakta: Förslaget

Regeringen vill se en utökning av undervisningstiden i lågstadiet i grundskolan, samt i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Undervisningstiden föreslås sammanlagt utökas med en timme per skoldag i lågstadiet. Främst ska den extra tiden läggas på ämnena svenska och matematik.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur en utökning av undervisningen kan införas och vilka ekonomiska och andra konsekvenser det kan få.

Uppdraget ska redovisas den 1 december 2023.

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev