Skola
Oroande att outbildade får gå före i förskolan
Arbete på förskola är på väg att bli ett genomgångsjobb, ett ”jag-ska-egentligen-inte-jobba-här”-jobb. Det är dåligt för barnen och föräldrarna. Det är också dåligt för den utbildade personalen som vill göra ett bra jobb.
Publicerad: 24 april 2015, 08:46
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det är oroande att många arbetsgivare inte ser värdet av en barnskötarutbildning.
Var fjärde anställd på förskolan saknar utbildning för att arbeta med barn. Bara 22 procent av årsarbetarna har en gymnasieutbildning för att arbeta med barn.
Skolverkets nya statistik bekräftar den bild Kommunal har av utvecklingen. I stället för att ge yrkesutbildade barnskötare fast jobb i förskolan väljer arbetsgivare att anställa personer utan utbildning på korta visstidsanställningar. Var tredje person anställd som barnskötare i kommunerna är timanställd, enligt Sveriges kommuner och landstings statistik. Arbete på förskola är på väg att bli ett genomgångsjobb, ett ”jag-ska-egentligen-inte-jobba-här”-jobb. Det är dåligt för barnen och föräldrarna. Det är också dåligt för den utbildade personalen som vill göra ett bra jobb.
Både yrkesutbildade barnskötare och högskoleutbildade förskollärare behövs för att förskolans arbetslag ska kunna fullfölja hela sitt uppdrag. Förskolan ska vara utvecklande, rolig och trygg för barnen. Den ska också vara en service för föräldrar så de kan arbeta eller studera. Detta dubbla syfte kan bara uppnås om barnen får trygga relationer med förskolans pedagoger. För att skapa kontinuitet i förskolornas arbetslag krävs en långsiktig personalpolitik. Den behöver bygga på heltids- och tillsvidareanställningar och se kompetensen både hos yrkesutbildade barnskötare och högskoleutbildade förskollärare.
Både Skolverkets nya statistik och Kommunals rapport Trygga famnar är inte utbytbara – Ge yrkesutbildade barnskötare fasta jobb i förskolan visar att den långsiktiga personalpolitiken är en bristvara. Allt för många arbetsgivare ser inte värdet av en barnskötarutbildning.
Kommunal ser med stor oro på denna utveckling. Det visar att vaga skrivningar i styrdokument om personal med rätt kompetens inte räcker för att säkra förskolans kvalitet. För att barnen ska få trygga relationer i en förskola med hög kvalitet måste trenden med ökande andel visstidsanställda och ökad andel personal som saknar utbildning vändas.
En långsiktig personalpolitik behövs även för att möta barnomsorgens rekryteringsutmaning. Under flera år har det utbildats för få barnskötare. I delar av landet är det brist på barnskötare. Det framtida rekryteringsbehovet är stort. Till år 2022 bedömer SKL att 22 000 barnskötare kommer behöva rekryteras.
Kommunal menar att det är nödvändigt med tydligare bemanningskrav för att vända utvecklingen med allt större andel outbildad personal i förskolorna. För att förskolorna ska kunna nå upp till tydliga bemanningskrav behövs fler utbildningsplatser i barn- och fritidsprogram i gymnasieskola och vuxenutbildning.
• Inför krav på att all personal i förskolan har grundläggande utbildning för att arbeta med barn eller är i utbildning.
• Bygg ut utbildningsplatserna. Det behövs ett kunskapslyft med flera åtgärder, bland annat fler utbildningsplatser i barn- och fritidsprogram, insatser som kombinerar utbildning och praktik och ett nationellt yrkesvuxenutbildningsprogram för att bli barnskötare för personer som har en gymnasieutbildning sedan tidigare.
• Heltid- och tillsvidareanställningar ska vara norm i förskolan. Ta bort möjligheten att stapla visstidsanställningar och avskaffa allmän visstidsanställning.
Annelie Nordström, ordförande i Kommunal
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.