Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Orättvis bild av Haninges skolor i Dagens Samhälle

I sin rankning av Sveriges effektivaste skolkommuner använder Dagens Samhälle Salsabetyg på ett felaktigt sätt och ger en bild av Haninges skolor som inte stämmer, skriver Mats Öhlin, skolchef i Haninge.

Publicerad: 14 maj 2013, 13:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Dagens Samhälle publicerade den 2 maj en rankning av Sveriges kommuner utifrån dess skolor som i år innehöll två delar:

1. Kostnad per betygspoäng. Här jämförs de resurser en kommun satsar på skolan och vilka skolresultat de får ut av dem. Denna rankning har tidningen genomfört i ett tiotal år. Haninge placerar sig på plats 149 av 290 - ungefär i mitten.
2. En jämförelse mellan skolresultat och befolkningens sociala och ekonomiska status. Denna rankning är ny för i år. Här har skolresultaten jämförts med tre nyckeltal för kommunens befolkning; utbildningsnivå, inkomster och arbetslöshet. I denna jämförelse hamnade Haninge sist, på plats 290 av 290.

När det gäller skolresultaten innehåller de dels betygsresultat och nationella provresultat, men också sociala faktorer samt befolkningens benägenhet att studera på högskola. För att mäta de sociala faktorerna har Dagens Samhälle använt delar av Skolverkets Salsa-modell som jämför faktiska betyg med tre sociala faktorer (kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå).

I Salsa-modellen räknas de tre sociala faktorerna samman till ett modellberäknat värde som sedan kan jämföras med de faktiska betygen. Avvikelsen (residualen) mellan modellberäknade betyg och faktiska betyg anges i poäng - över eller under det modellberäknade värdet.

Vi har kommit fram till att Dagens Samhälle använt det modellberäknade värdet i stället för avvikelsen (residualen) i poängsättningen av kommunerna. Det betyder att kommunerna fått poäng för elevernas sociala sammansättning.

Dagens Samhälle har till oss bekräftat att de använt det modellberäknade värdet i sin poängsättning. Tydligen har tidningen trott att det modellberäknade värdet är en sammanvägning av faktiska betyg och sociala faktorer, medan det i verkligheten enbart innehåller sociala faktorer.

Det betyder att tidningen, anser vi, gett högre poäng till kommuner med färre pojkar, färre elever med utländsk bakgrund och fler föräldrar med högre utbildning. Samtidigt har kommuner med fler pojkar, fler elever med utländsk bakgrund och fler föräldrar med lägre utbildning fått lägre poäng.

Detta har ingenting med skolprestationer att göra. Men följden blir att kommuner med högre social status får högre poäng på de andra kommunernas bekostnad.

Förutom detta har man också använt måttet övergång till högskola som en del av skolresultaten. Även detta skapar en social snedvridning av resultaten till förmån för kommuner med en mer högutbildad befolkning. Det är ett välkänt faktum att barn till högutbildade föräldrar är mer benägna att själva skaffa sig högre utbildning än barn till lågutbildade. Nyckeltalet säger ingenting om skolornas kvalitet i kommunen, utan är enbart ett uttryck för befolkningens val av karriärväg efter avslutad ungdomsskola.

Dagens Samhälle har jämfört skolresultaten med kommunmedborgarnas sociala ställning avseende utbildningsnivå, inkomster och arbetslöshet. I dessa avseenden avviker Haninges befolkning kraftigt från de flesta kommuner med kombinationen

- lägre utbildningsnivå (plats 183)
- högre medelinkomst (plats 45)
- lägre arbetslöshet (plats 68)

I många kommuner sammanfaller högre inkomster och låg arbetslöshet med hög utbildningsnivå. Så är det inte i Haninge. Haninges befolkning har relativt höga inkomster och låg arbetslöshet trots en relativt låg utbildningsnivå. Det placerar Haninge sammantaget på plats 77 bland Sveriges kommuner.

Det är jämförelsen mellan de socialt snedvridna "skolresultaten" och Haningebornas särskilda sociala och ekonomiska status som placerar Haninge sist bland Sveriges kommuner i denna rankning. En konsekvens av jämförelsen blir lite absurd när ökad arbetslöshet och minskade inkomster för kommuninvånarna kan förbättra kommunens rankning när det gäller skolresultat.

Om man jämför Haningeskolornas betygsutveckling med andra kommuner och med kommunen själv kan man se en förändring till det bättre.

- 2004 låg Haninge på plats 285 (av 290) när det gällde elever som fått betyg i alla ämnen i årskurs 9. 2011 låg Haninge på plats 249 och 2012 på plats 256. I andel av eleverna var det 60 procent som fick betyg i alla ämnen 2004. 2011 var den siffran 69 och 2012 låg den på 67.

- 2004 låg Haninge på plats 274 när det gällde genomsnittligt meritvärde. 2011 på plats 177 och 2012 på plats 194. I exakta tal låg meritvärdet år 2004 på 189 medan det 2011 låg på 201,5 och 2012 på 200,7.

De senaste två åren har vi därmed haft de bästa betygen i Haninges historia. Denna utveckling är naturligtvis positiv, men inte tillräcklig. Vi ligger fortfarande under riksgenomsnittet. Och vi har dessutom högre målsättning än så. Därför fortsätter vi vårt arbete med att förbättra kvaliteten i Haninges skolor.

Fotnot: Här svarar Dagens Samhälle på kritiken.

Mats Öhlin, förvaltningschef Utbildningsförvaltningen, Haninge kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KvalitetSkolorganisation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News