Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Oklara skolpengsbeslut leder till onödiga rättsprocesser

Oklara beslut om pengarna gör att resurser läggs på onödiga rättsprocesser mellan kommuner och fristående skolor. Om kommunernas skolpengsbeslut var tydligare skulle resurserna användas till bättre ändamål hos båda parter. Därför publicerar vi nu rekommendationer för tydligare beslut om skolpengen.

Publicerad: 23 november 2012, 12:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Ersättningsregler

Vid årsskiftet kommer landets kommuner att fatta beslut om skolpeng för elever vid fristående skolor. Skolpengen ska baseras på principen om lika villkor, vilket innebär att samma resurser ska följa eleven oavsett om eleven går i fristående eller kommunal skola. Och det är kommunens budgeterade kostnader som styr. För att denna princip ska kunna upprätthållas måste kommunerna tydligt visa hur de har beräknat skolpengen.

Fristående skolor kan överklaga kommunernas beslut till förvaltningsdomstol om man anser att beslutet strider mot lagen. En genomgång gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att mer än vart tredje överklagat beslut - 175 av 472 överklaganden de senaste två åren - beror på otydliga beräkningsunderlag, eller på annat sätt otydliga beslut.

Vi vill vara tydliga med att vi upplever att de flesta kommuner vill ha lika villkor för elever i kommunala och fristående skolor. Och i de flesta fallen uppfyller resursfördelningen skollagens krav. Problemet är att det i den nya lagstiftningen finns områden med stort tolkningsutrymme, vilket ställer extra stora krav på tillgängliga beslutsunderlag.

Ett av dessa områden är ersättningen för administration, som utgör ett undantag från principen om lika villkor i lagstiftningen. För administration ersätts fristående skolor med en schablon på tre procent av övriga skolpengen, istället för att ersättningen baseras på kommunens egna kostnader för administration. Detta innebär att ju större del av budgeten som kommunen räknar som administration i stället för till exempel undervisning, desto lägre blir ersättningen till fristående skolor. Exakt vad som ska räknas som administration och inte framgår inte i lagstiftningen. Det finns flera domar från förvaltningsrätterna och kammarrätterna där kommunen har tvingats att räkna om skolpengen eftersom kommunen felaktigt har räknat vissa verksamheter som administration.

I kommunernas skolpengsbeslut redovisas ofta bara belopp per elev uppdelat på de kostnadsslag som ska ingå (undervisning, lokaler och måltider med mera). Det framgår sällan vilka delar inom den kommunala utbildningsverksamheten som man har valt att inte räkna med, till exempel vad man har valt att räkna som administration. Trots att underlagen till besluten är offentliga handlingar är det ofta svårt att få tillgång till dem. Ibland lämnar kommunerna inte ut dem alls. De fristående skolorna kan med ett sådant system omöjligtvis ta ställning till om besluten uppfyller skollagens krav på lika villkor. Vissa skolor tvingas att anlita revisionsföretag för att ta reda på hur kommunerna har fördelat resurserna. Även när resursfördelningen sker på lika villkor kan den fristående skolan sällan veta det direkt utifrån kommunens beslut.

Detta processande i domstol och grävande efter underlag innebär ett stort och dyrt merarbete för landets kommuner, för de fristående skolorna och för domstolarna. Både kommunerna och de fristående skolorna är nog överens om att de resurserna i stället borde användas till elevernas utbildning.

Flera kommuner har efterfrågat exempel på bra och tydlig redovisning. I brist på tillräcklig vägledning i skollagen och förordningar publicerar därför Friskolornas riksförbund i dag fredag egna rekommendationer för hur besluten om skolpeng till fristående skolor kan utformas för att vara tillräckligt tydliga. I rekommendationerna redovisas exempel på hur kommuner på ett tydligt sätt kan visa hur skolpengen per elev går ihop med den totala budgeten och det totala elevantalet inom kommunens utbildningsverksamhet. Det redovisas även förslag på hur kommunerna kan visa vad man har valt att inte räkna med i skolpengen. Vi hoppas att det innebär att fler kommuner kan göra skolpengsbesluten tydligare och att onödiga missförstånd kan undvikas. På längre sikt tror vi att alla parter tjänar på det.

Cecilia Nykvist, vd Friskolornas riksförbund

Torbjörn Jäger, projektledare för Friskolornas riksförbunds lika villkorsprojekt

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Ersättningsregler

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev