Ökad brist på skolledare nytt hot mot skolan

Bollnäs, Vimmerby och Jönköping är exempel på orter där man rapporterar om problem med att rekrytera skolledare. Detta är möjligen bara toppen på ett isberg. Lärarförbundet får nu signaler om att arbetsgivare inte sällan får utannonsera skolledartjänster flera gånger på grund av för få kvalificerade sökanden.

Lärarbristen lägger sten på börda. Då flertalet skolledare hämtas ur lärarleden, leder brist på lärare också till att det blir svårare att rekrytera skolledare. Ett ytterligare bekymmer är att många skolledare närmar sig pensionsålder. Ur Lärarförbundets medlemsregister kan vi utläsa att 4 av 10 går i pension inom 10 år.

En alltför dålig arbetsmiljö är en annan orsak till varför det blivit betydligt svårare att rekrytera chefer till skolan. Arbetsmiljöverket har slagit larm om brister i rektorers arbetsmiljö på ett stort antal orter. Från Lärarförbundets enkätundersökningar vet vi att många rektorer, över hälften, funderar på att lämna yrket. Från undersökningarna vet vi också att skolledarna upplever en ökad administrativ börda och minskat utrymme för sitt pedagogiska ledarskap, som hinder i verksamheten. Allt detta bidrar naturligtvis till den höga omsättningen av skolledare som vi ser i dag.

Skolverket uppger nämligen att 27 procent av dem som var rektorer läsåret 13/14 hade bytt skola ett läsår senare. Som en följd har tre av fem lärare har bytt rektor/förskolechef de senaste tre åren, vilket nästan alla lärare och förskollärare upplever som något negativt. Det är högst förståeligt att lärare inte tycker om täta skolledarbyten. Relationer, kommunikation, tillit och långsiktighet är viktiga ingredienser för ett starkt skolledarskap.

Vi vet genom forskning att tilliten till skolledaren är särskilt viktig för att nya lärare ska vilja stanna kvar i yrket. Vi vet också att skickliga skolledare höjer skolans resultat. Enligt OECD karaktäriseras framgångsrika skolor ofta av ett starkt och stabilt ledarskap. Det är alltså av stor betydelse att skolledare stannar kvar längre på sina poster. För att skolledarna ska bli kvar längre på sina skolor och för att det ska vara möjligt att rekrytera de bästa lärarna till skolledaryrket i framtiden, krävs förbättrade förutsättningar. Huvudmännen måste se till att skolledarna har det administrativa stöd som krävs och att de har rimliga förutsättningar i övrigt.

Skolledare ansvarar för stora organisationer. Omkring 60 procent av Lärarförbundets kommunala grundskolerektorer uppger i en enkätundersökning från 2015 att deras organisationer innehåller fler än 40 medarbetare. Till detta ska läggas ansvar för en verksamhet som oftast omfattar flera 100-tals elever, denna verksamhets resultat och för ett pedagogiskt ledarskap som utvecklar utbildningen.

Med ett sådant ansvar borde ett det följa ett större lönekuvert än idag. Jämför vi exempelvis förskolechefer med IT, informations-, kommunikations- och PR-chefer skiljer det 15-20 000 kr/månad enligt uppgifter från SCB. Det är naturligtvis vanskligt att jämföra yrken sinsemellan, men nog torde skolans chefer ha ett uppdrag som väl motiverar minst samma lönenivåer som gäller för de andra chefer som nämnts här.

Förvånansvärt nog tycks löneskillnaderna öka i stället för att minska mellan skolans chefer och andra. Chefer inom utbildning hade enligt SCB år 2008 en medellön på 38 200 kronor. På fem år steg lönen sedan med 4 100 kronor. Detta kan jämföras med ekonomi- och administrativa chefer vars löner ökade med hela 10 600 kronor under samma period. Deras genomsnittliga löneökning var alltså mer än dubbelt så stor i absoluta tal.

Den utveckling som beskrivits här får inte fortsätta. Stat, kommuner och de fristående skolornas huvudmän måste samla sig i en gemensam ansträngning kring skolledaryrket. Skolledarna måste få löner i paritet med jämförbara chefer i andra verksamheter. De måste få en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap. De måste få mer administrativ avlastning än idag. Huvudmännen måste regelbundet förvissa sig om att varje rektor och förskolechef har de förutsättningar som krävs.

På detta sätt kan skolledaryrket göras attraktivt igen. Ett starkt och stabilt ledarskap är en förutsättning för att vi ska kunna vända den negativa utvecklingen i skolan. Vi har inte råd att låta bli att ge skolledarna - Sveriges viktigaste chefer - de förutsättningar detta kräver.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare