Öka stödet till idrottens eget studieförbund

Under 2015 deltog närmare 500 000 personer i utbildningar i ledarskap, värdegrund, föreningslära eller styrelsearbete inom svensk idrott.

47 procent av alla deltagare var under 25 år vilket är helt unikt i folkbildningssammanhang. Ändå ges inte idrottens eget studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, samma kommunala stöd som andra studieförbund. Om denna särbehandling fortsätter får idrotten allt svårare att möta det växande behovet att utbilda barn- och ungdomsledare.

Folkbildning är en viktig del av samhällsutvecklingen och alla studieförbund gör stora och viktiga insatser. Men särbehandlingen av en så stor och viktig folkbildningskraft som SISU Idrottsutbildarna är oroande och helt orimlig.

Den utbildningsverksamhet och demokratiska process som sker inom idrotten genom vårt eget studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, är unik. Behoven av att utbilda och fortbilda barn och ungdomsledare inom idrotten ökar i dag allt mera dramatiskt.

Det är mycket glädjande att allt fler engagerar sig och barn- och ungdomslag har i dag ofta fler ledare än tidigare, men samtidigt är perioden som de är engagerade ofta kortare.

Sedan 2007 får inte SISU Idrottsutbildarna ett generellt stöd för sin utbildnings- och folkbildningsverksamhet på kommunal nivå. , ett stöd som många andra studieförbund får.

En nyligen sammanställd utvärdering av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet visar att de idrottskonsulenter som finns nära föreningarna uppfattas som kompetenta, genuint intresserade, engagerade och även som en personlig kontakt som bidrar med stöd även i andra frågor.

SISU Idrottsutbildarnas tjänster har individen och föreningen i fokus snarare än den specifika idrotten eller den rent idrottsliga utvecklingen. Det är just det som gör arbetet till en så stark folkbildningskraft. 93 procent av föreningarna i utvärderingen uppger att de haft stor nytta av stödet från SISU Idrottsutbildarna.

Den 15 mars 2016 presenterades rapporten ”Vem håller i klubban. Om demokrati och delaktighet i idrottsföreningar” av Centrum för idrottsforskning. Den visar både på glädjande siffror kring engagemang och delaktighet, men också på brister på mångfald.

Mångfald och ungdomsdelaktighet får positiva effekter för föreningen, såsom förbättrad kommunikation mellan styrelsen och unga medlemmar. Men det är för få kvinnor, unga och utrikesfödda i styrelserummen och även om det blir bättre går förändringen för långsamt. Här vill vi göra skillnad och med likvärdigt stöd som övriga studieförbund kan vi snabba på förändringen.

Demokrati, inflytande och delaktighet i föreningsverksamheten begränsas inte till styrelserummen. Demokratisk skolning sker också i kommittéer, utskott, valberedningar och i planering av exempelvis träning, sociala aktiviteter eller genom spelarråd.

SISU Idrottsutbildarna har erfarenhet och kunskap om hur föreningen kan gå tillväga för att utvecklas mot sina mål. Vårt arbete med utbildning av ideellt arbetande ledare är en förutsättning för att kunna hålla fortsatt hög kvalitet på barn- och ungdomsverksamheten.

Tillsammans gör vi, föreningen och alla fantastiska ideella idrottsledare idrotten och Sverige starkare.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna