”Obligatoriska skolval löser inte segregationen”

De fallande resultaten och den ökande segregationen har i flera år stått i fokus i svensk skoldebatt. Från flera håll har obligatoriskt skolval (att alla måste göra ett aktivt val) föreslagits som en lösning på dessa problem. Skolkommissionen diskuterar det, Svenskt Näringsliv tror att det kan minska segregationen och Alliansen tog i Almedalen ställning för det.

Idén är att om fler aktivt väljer skola kommer konkurrensen om elever att öka, vilket i sin tur leder till bättre undervisningskvalitet och resultat. Vidare finns en bild av att det framför allt är socioekonomiskt starka föräldrar som gör aktiva skolval. Med ett obligatoriskt skolval skulle alla grupper av föräldrar välja skola och som en följd av det skulle segregationen minska.

Resonemanget bygger på två antaganden. Först måste föräldrar välja skola delvis baserat på hur skolan presterar. Annars finns inga incitament för skolorna att förbättra undervisningskvaliteten. Det andra antagandet är att socioekonomiskt svaga grupper i dag är mindre benägna att göra ett aktivt skolval och att de, i ett obligatoriskt skolval, skulle agera som de socioekonomiskt starka föräldrarna.

I en ny rapport utvärderar vi potentialen i ett obligatoriskt skolval. Underlaget till denna rapport kommer från ett pågående forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där vi byggt upp ett unikt dataset med föräldrars faktiska skolval i Botkyrka och Linköping.

I Linköping, där det inte är obligatoriskt att välja skola, är det cirka 20 procent av föräldrarna som gör ett aktivt val. Skillnaderna mellan grupper är liten. Familjer med utländsk bakgrund avviker dock lite från familjer med svensk bakgrund; på det sätt att högutbildade familjer med utländsk bakgrund är ungefär 5 procentenheter mer benägna att göra aktiva val, medan det motsatta är sant för lågutbildade familjer med utländsk bakgrund.

I Botkyrka gör i princip alla föräldrar ett aktivt skolval. På det sättet påminner det om ett obligatoriskt skolval och ger oss möjlighet att studera vad olika grupper av föräldrar bryr sig om när de väljer skola. Vi ser att en hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar vara väldigt angelägna om att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar också familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv – lika söker lika.

Sammantaget säger detta att det inte finns någon anledning att tro att ett obligatoriskt skolval skulle minska skolsegregationen. Vi hittar ett begränsat stöd för påståendet att det framför allt är socioekonomiskt svaga grupper som är inaktiva i dag. Lågutbildade familjer med utländsk bakgrund, som är den grupp som i dag är lite underrepresenterad när det kommer till att göra aktiva val, väljer dessutom på helt andra kriterier än de mer socioekonomiskt starka grupperna av föräldrar.

Vi ser också att hur en skola presterar på de nationella proven inte verkar vara särskilt viktigt vid valet av skola. I stället verkar bekvämlighetsfaktorer som avstånd till hemmet och huruvida man har syskon på en skola vara centrala. Eftersom föräldrar inte värderar resultat finns det ingen anledning för skolorna att försöka förbättra dem för att attrahera elever. Därmed uteblir den konkurrens i undervisningskvalitet genom vilken skolvalet är tänkt att förbättra skolresultaten. Detta gör det svårt att tro att ett tvingande skolval skulle leda till bättre elevprestationer.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi inte hittar stöd för att ett obligatoriskt skolval i sig skulle leda till bättre resultat eller en mindre segregerad skola. Ett ensidigt fokus på vilka som väljer kommer därför sannolikt inte att leda oss framåt. Vi tror att en mer fruktbar väg kan vara att studera strukturerna kring valet; såsom vilken information om skolorna som görs tillgänglig för elever och föräldrar, och vilka urvalskriterier som används för att placera eleverna på skolor när de väl har valt.

Läs även. Friskolorna: Varför ska vi accceptera att bara vissa väljer?

Dany Kessel, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Elisabet Olme, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet