Nytt läraravtal sätter press på kommunerna – måste lyfta arbetsmiljön

– Att det fanns med ett datum var nödvändigt för att vi skulle säga ja. Nu ska vi bevaka varje kommun och skola, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (LR).

Det nya läraravtalet är treårigt, saknar liksom tidigare avtal centralt bestämda lönesiffror och ger lärarna 2 000 kronor i extra engångsersättning i juni.

Avtalet från 2018 har haft tydliga skrivningar om att arbetsbelastningen ska ses över och att erfarna lärare ska premieras i lön. 

Men många lärare har tyckt att skrivningarna har varit tandlösa och att kommunerna har kunnat göra hur de vill med detta. Även lärarfacken har påtalat att alldeles för många kommuner inte har levt upp till skrivningarna i avtalet.

Stötestenen i förhandlingarna, som startade direkt efter årsskiftet, har därför varit hur starka åtagandena ska bli för kommunerna.

Nu har parterna kommit överens om att varje kommun ska ta fram en plan med förbättringsinsatser om arbetstid, arbetsmiljö, arbetsorganisation och lönebildning. Planen ska vara klar senast 31 mars 2022. Det lokala facket ska vara delaktigt.

Åtagandet och datumet var avgörande för att lärarfacken på onsdagskvällen gick med på ett nytt avtal.

– För bara ett par veckor sedan var läget rätt låst. Jag var inställd på att förhandlingarna skulle stranda. Men nu är vi överens om skall-krav och om datum. Och jag bedömer att vi inte skulle komma längre med medling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser en skillnad i inställningen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Nu kliver SKR nationellt fram och tar större ansvar för att alla kommuner ska leverera i enlighet med avtalet. Det är onekligen ett steg i rätt riktning att SKR tar ansvar som central part för vad som händer lokalt.

SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl vill avdramatisera planen och datumet.

– Det är en fortsättning på det arbete som påbörjades under det förra avtalet, där vi tillsammans pekade ut dessa fyra viktiga områden. Men det kan göras tydligare vad man har gjort så här långt och vad som återstår att göra.

SKR har ju varit emot nationella åtaganden om hur det lokala arbetet i kommunerna ska skötas. Hur svårt var det för er att gå med på detta?
– Det är helt riktigt ett yrkande från lärarorganisationerna. Vi vi ge så stora förutsättningar som möjligt för kommunerna och menar att detta arbete redan pågår lokalt. Vi gick med på det, men det satt långt inne.

Hur tror du att kommunerna tar emot åtagandet?
– Det blir till delar betungande. Men jag tror också att man ser till helheten och uppfattar det som positivt med ett långt avtal.

Även om det nu centralt finns en överenskommelse om en plan och ett datum för varje kommun så finns det inget skrivet om vad planen ska resultera i.

Åsa Fahlén – hur ser du på risken att kommunerna och skolorna inte fyller planen med tillräckligt innehåll?
– En sådan risk finns absolut. Jag jublar inte över avtalet. Men det är bättre än det förra och vi har fått tydligare skrivningar. Nu ligger det ett enormt ansvar på SKR att se till att kommunerna lever upp till sina åtaganden.