Nyanlända kan visst välja utbildning

Språkundervisningen för invandrare har präglats av en rad utmaningar, bland annat svårigheter att kombinera SFI med andra etableringsinsatser. Men när invandringen till Sverige nått den högsta nivån någonsin måste också kvaliteten i språkundervisningen vara som bäst. Välfungerande språkutbildning är även nödvändigt för tjänsteföretagen, som står för en stor del av jobbtillväxten.

Språkundervisningen måste bidra till en snabb etablering på arbetsmarknaden hos väl kvalificerade nyanlända från Syrien. Samtidigt måste utbildningen ta hänsyn till att en fjärdedel av landets SFI-studenter har högst sex års skolgång.

Andelen som slutför sina SFI-studier varierar i dag mellan födelseländer. Högst andel som slutför sina studier är personer födda i Eritrea, Somalia, Irak, Iran och Thailand. Att personer från dessa länder samtidigt har svårt att hitta arbete tyder på att deltagarna har studiemotivation, men att utformningen av utbildningen kan bli bättre.

Att regeringen överför svenskundervisning för invandrare, SFI, till Komvux är välkommet. Samtidigt är det oroande att regeringen övergett förslag om ett nationellt valfrihetssystem med etableringspeng. I diskussionen framförs ofta att nyanlända inte skulle klara av att själva välja utförare. Det är en fördomsfull inställning som osynliggör nyanlända som vuxna och kapabla människor.

I Australien finns sedan länge väl etablerade valfrihetssystem inom såväl språkutbildning som arbetsförmedlingsinsatser. Av språkstudenterna hade 49 procent låga förkunskaper eller bristande skrivkunnighet. De vanligaste språkgrupperna bland de nyanlända är mandarin, arabiska och vietnamesiska.

Även i språkinsatsen för dem med absolut lägst förkunskaper finns 38 olika utförare att välja mellan. Utförarna får inte ersättning om deltagarna inte når de språkliga målen. Reformen har varit så positiv att antalet platser kommer att fördubblas.

Att bygga ut valfrihetssystemet i den svenska vuxenutbildningen skulle höja kvaliteten. Genom att mäta och ge betalt efter resultat har endast verksamheter med god kvalitet möjlighet att växa. Ett gemensamt system i hela landet skulle även förbättra företagsklimatet för utförare som är verksamma i flera kommuner. Dagens system, med 290 olika kommunala modeller, skapar onödigt regelkrångel.

Ett valfrihetssystem ger seriösa aktörer bättre förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet. Motsatsen är dagens upphandlade system där verksamheten bara kan bedrivas med några års tidshorisont. Upphandlingar som enbart baseras på lägsta pris hämmar därutöver kvalitetsutvecklingen.

Det kortsiktiga upphandlingssystemet gör också att behoven av visstidsanställningar ökar. Med bättre förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet ökar också möjligheten att erbjuda tillsvidareanställningar.

En långsiktig politik med fokus på samhällsnytta bör därför innehålla en kraftig utbyggnad av valfrihetssystemen.

Li Jansson, branschansvarig, Almega Utbildningsföretagen

Fredrik Voltaire, Näringspolitisk expert, Almega