Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Nya Pisa-fiaskon väntar om inte skolan reformeras

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycks inte alls förstå orsakerna till att skolan fungerar dåligt. Den första och viktigaste fråga som en reformkommission borde ställa är vilka mål en skola för dagens samhälle ska ha. En reformering av den svenska skolan kräver avsevärt mer kvalificerade insatser än att införa betyg i årskurs fyra.

Publicerad: 16 januari 2015, 10:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Betyg från årskurs fyra är inte skolans stora fråga.


Ämnen i artikeln:

PisaBetyg

Utbildningsminister Gustaf Fridolin bjuder in alliansens företrädare till samverkan om det reformarbete om skolan som han nu vill inleda. Hittills har de inbjudna visat sig kallsinniga inför inviten.

Det illvarslande i denna inbjudan är att Fridolin inte alls tycks förstå orsakerna till att skolan fungerar så dåligt och till och med allt sämre för varje ny PISA-rapportering. För honom tycks den stora frågan vara pengar och om eleverna ska ha betyg i årskurs fyra eller inte.

Den första och därmed viktigaste fråga som en tänkt reformkommission borde ställa är vilka mål en skola för dagens samhälle ska ha. Ska skolan vara obligatorisk för alla barn upp till och med 16 år. Ska skolan som tidigare ha som övergripande mål att fostra eleverna till demokratiska vuxna. I detta begrepp ingår jämlikhet och jämställdhet mellan könen, mänskliga rättigheter, och alla människors lika värde oavsett ras, hudfärg, religion eller etnisk tillhörighet.

I dag finns inte folkhemmet kvar och välfärdssamhället vittrar sönder inom allt fler områden.

Nu räcker det således inte med att diskutera betyg i den eller den årskursen eller vara för eller emot läxor i skolan. Ett helt nytt tänkande fordras av dem som ska skapa en framgångsrik svensk skola som kan möta också framtidens behov.

Få skoldebattörer tycks vara medvetna om de viktiga förändringar i vår regeringsform som trädde i kraft den 1 januari 2011. Där står det bland annat att Sverige numera är ett mångkulturellt samhälle där ”Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla en egen kultur och samfundsliv ska främjas”.

Självklart måste skolan påverkas av denna skrivning i regeringsformen. I vilken utsträckning detta kommer att ske beror förmodligen främst på hur begreppet kultur tolkas. I praktiken handlar kulturbegreppet inte bara om mat och dans utan också om värderingar och traditioner.

I de flesta skolor med etniskt blandade elevgrupper har ibland både spänningar och smärre kollisioner beroende på skilda kulturer varit vanliga. Många lärare har tvingats föra samtal med föräldrar som har svårt att acceptera den svenska skolans värderingar och vanor.

Dessa friktioner i skolvardagen skapar naturligtvis en påfrestande inlärningsmiljö både för lärare och elever. Trots alla goda ambitioner att blanda elever i en mångkulturell gemenskap i klassrummet så är det allt fler engagerade föräldrar som väljer friskolor där eleverna oavsett etnisk bakgrund omfattar en gemensam värdegrund.

I det politiska klimat som nu råder duckar tyvärr våra politiker inför verkligheten. Däremot är det allt fler ansvariga i ledande positioner som nu lyfter frågan om en mera effektiv integration. Här har skolan en viktig uppgift.

En reformering av den svenska skolan kräver att det nya skolbygget får en fast grund att stå på och som dessutom kan omfattas av alla svenska medborgare. Varje försök att undvika att diskutera värderingsgrunden påminner om huset som byggdes på lös sand och oron för nya PISA-fiaskon kommer att hålla i sig.

Skolsystemet har i alla tider och i alla kulturer varit en av samhällets viktigaste institutioner när det gäller att skapa det kitt som gemensamma normer utgör för både skola och samhälle.

Om inte detta lyckas kommer antingen allt skolarbete att kännetecknas av konflikter eller leda till ökad segregation. En utveckling som på sikt kommer att påverka hela det svenska samhället negativt.

En reformering av den svenska skolan kräver avsevärt mer kvalificerade insatser än att införa betyg i årskurs fyra.

Bert Stålhammar, professor emeritus i pedagogik

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PisaBetyg

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News