Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag23.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Ny satsning mot gymnasieavhopp

Publicerad: 18 februari 2021, 09:00

”Efter en lång period med distansundervisning ser vi att många elever har stora problem med motivationen”, säger Anna Ekström.

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Var fjärde elev avslutar inte gymnasiet. Nu satsar regeringen 16 miljoner kronor för att fler ska göra det.


Redan före pandemin hoppade många elever av sin gymnasieutbildning. När undervisningen nu i stor utsträckning sker på distans och elever måste ta ett större eget ansvar har risken för avhopp ökat ännu mer.

– Efter en lång period med distansundervisning ser vi att många elever har stora problem med motivationen. Men för att de ska ha goda möjligheter i livet är det viktigt att de slutför sin utbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Dagens Samhälle.

Därför går regeringen nu in och delfinansierar projektet Uppdrag fullföljd utbildning, som drivs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det får 8 miljoner kronor i år och lika mycket nästa år.

Projektet stöttar skolhuvudmän så att de kan utveckla framför allt sitt förebyggande arbete.

– Det är lättare att påverka eleverna medan de fortfarande är kvar i skolan än när de har varit borta i flera månader, säger Gunnar Anderzon, som är SKR:s samordnare av Uppdrag fullföljd utbildning.

Skolhuvudmännen bör därför noga följa elevers frånvaro och inte vänta för länge med att ta reda på varför de är borta mycket, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. De bör även följa hur det går för eleverna och sätta in åtgärder om resultaten försämras.

– Det är också viktigt att den politiska ledningen i kommunerna engagerar sig och följer hur det går för eleverna som bor i kommunen, även om den inte har en egen gymnasieskola, säger Gunnar Anderzon.

Knappt 15 procent av eleverna i grundskolan har de senaste åren inte varit behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram, utan har börjat på ett introduktionsprogram. Av dem är det en mycket liten andel som till slut tar en gymnasieexamen.

Därutöver är det drygt en femtedel av eleverna på nationella program som inte fullföljer utbildningen.

– Det är alldeles för många. Siffrorna har sett något bättre ut de senaste åren, men det är fortfarande för många, säger Gunnar Anderzon.

De som saknar gymnasieutbildning har ofta svårt att få ett varaktigt arbete, även om jobbet inte kräver någon särskild utbildning. Och det har knappast blivit lättare under pandemin, då arbetslösheten stigit och många jobb i servicesektorn har försvunnit.

– Det kommer att bli allt viktigare att ha slutfört sin gymnasieutbildning för att man ska kunna försörja sig och vara delaktig i samhället, säger Anna Ekström.

Pengarna från staten ska bland annat användas till en sammanställning av kunskaper och erfarenheter kring hur studieavbrott förebyggs och vad som främjar att elever fullföljer sin utbildning.

Gunnar Anderzon poängterar hur viktigt det är att ta till vara den tid då eleverna faktiskt går i gymnasiet.

– Bland dem som inte fullföljer då är det tyvärr inte så många som tar igen det senare på Komvux eller folkhögskola. Och de är en stor grupp, så vi vill att den här frågan lyfts och får den dignitet som den är värd.

Cecilia Granestrand

Reporter + redaktör Tema

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev