Nära var åttonde i nian känner sig otrygg i skolan

Nära var åttonde niondeklassare i Sverige känner sig inte trygg i skolan. Detta visar den rapport som Skolinspektionen släppte i veckan. Även om det inte är helt oväntat så är siffrorna oerhört allvarliga då det går ut över såväl välmående som resultat.

Sveriges elevråd, SVEA, har under lång tid hävdat att trygghet och välmående är en grundförutsättning för att elever ska lyckas i skolan. Detta är något som Skolinspektionens rapport bekräftar. 70 procent av eleverna som känner sig trygga i skolan uppger att de tycker att skolarbetet är intressant. Samma siffra för otrygga elever är 46 procent. Detta är inte direkt förvånade. Vi vet att när elever känner sig otrygga, vare sig det handlar om rädsla för att bli slagen på rasten, sitta ensam i matsalen eller inte få det stöd de har rätt till för att klara undervisningen, sjunker intresset för skolarbetet.

Rapporten visar också att skolan misslyckas i sitt uppdrag att förverkliga elevinflytande, även utifrån de mest konkreta direktiven. Endast fyra av tio elever anser att de fått vara med i utformandet av skolans ordningsregler. Som organisation som arbetar med att öka elevinflytandet i skolan vet vi att när elever får vara med i processen, ger det tydligt positiva effekter.

När elever får reellt inflytande över sin skola, skapas en viktig känsla av ägandeskap. Då ökar elevernas medvetenhet, förståelse för reglerna samt ovilja att bryta mot dem. När eleverna inte bryter mot ordningsreglerna höjs tryggheten drastiskt.

Elevskyddsombud är något som inte lyfts överhuvudtaget i rapporten. Deras uppgift i skolan, som är förankrad i både skol- och arbetsmiljölagen, är att vara representanter för eleverna i arbetsmiljöfrågor. De ska vara ett skyddsnät för alla elever och en röst som kan verklighetsförankra skolans arbete med att stärka arbetsmiljön. Elevskyddsombudens stora utmaning i dag är dock att den utbildning som de ska få inför sitt uppdrag ofta håller låg kvalitet eller uteblir helt och hållet.

Vi vet att arbetet för att öka tryggheten i skolan är väldigt komplext och att ingen quick-fix kommer att lösa problemen. Vi tror på att ett långsiktigt arbete med ökad personalstyrka och där eleverna ordentligt inkluderas är bästa vägen att gå. Därför vill vi att:

1. Mer resurser måste fördelas och öronmärks till elevhälsan och specialpedagogiken på alla skolor. Att elevhälsan och specialpedagogerna kan arbeta förebyggande, bygga relationer med eleverna samt kunna agera innan eldarna brinner tror vi är grundläggande för elevernas trygghet.

2. Lagen om att elever ska vara med och ta fram ordningsreglerna måste efterföljas. Här har skolledaren ett ansvar att se till att lärare eller annan personal har rätt förutsättningar att samla in alla elevers åsikter. Skolpersonal kan ha svårt att inkludera och engagera elever i viktiga beslut, det måste förändras. Personalen måste få rätt verktyg.

3. Utbildade elevskyddsombud ska bli en självklarhet på alla skolor. Enligt både arbetsmiljölagen och skollagen ska alla skolor från årskurs sju ha flera utbildade elevskyddsombud. Det är skolledarens ansvar att se till att eleverna utbildas. Detta ansvar måste tas på allvar. Elevskyddsombudens utbildning är en grundförutsättning för att de ska kunna bidra med det värdefulla perspektiv som de har potential att göra.

För att skolan ska kunna leva upp till sitt syfte så måste alla elever känna sig trygga.  Skollagen har i dag många bra inslag för att det ska bli verklighet. Nu är det dags att det efterlevs.

Julia Lindh, förbundsordförande Sveriges elevråd - SVEA