Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Myndighet bromsar ungas väg till jobb

De ungdomar som är intresserade av teknik måste ges möjlighet att välja utbildningar som leder till jobb. Yrkeshögskolan är då ett bra alternativ - men i dag fungerar Myndigheten för Yrkeshögskolan inte tillräckligt effektivt.

Publicerad: 19 juni 2014, 10:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

HögskolanArbetsmarknadArbetslöshet

Tre viktiga yrkeshögskoleutbildningar inom energisektorn fick avslag för kursstart kommande läsår. Utbildningarna har beviljats anslag tidigare och de elever som genomfört utbildningarna får jobb.

Inom energisektorn är kompetensbehovet generellt stort. Svensk Energi bedömer att det behövs ytterligare 8 000 tekniker och ingenjörer med energi- eller elkraftskompetens för att klara branschens och närliggande branschers behov fram till år 2018.

Samtidigt är arbetslösheten, inte minst bland ungdomar, stor. Varför matchar inte utbildningssystemet arbetsmarknadens behov? Är ungdomar generellt sett inte intresserade av teknik? Var behöver resurser läggas för att skapa förändring?

Yrkeshögskolan har en viktig roll i Sveriges utbildningssystem. Här ska möjligheter skapas för att möte arbetsmarknadens behov av specialiserad arbetskraft. Det ska ske på ett flexibelt sätt som anpassas till de rådande behoven på arbetsmarknaden. I dag beviljas de ansökningar om utbildningar som görs för två utbildningsstarter åt gången.

Myndigheten för Yrkeshögskolan har en tuff uppgift; dels att förstå utbildningarnas innehåll mot arbetsmarknadens behov och dels att hantera en mängd ansökningar i varje ansökningsomgång mot nya bedömningar av arbetsmarknadens behov. För att klara det krävs kompetens och resurser hos myndigheten.

Men utöver det krävs också att det finns medel hos myndigheten att faktiskt bevilja de utbildningar som arbetsmarknaden behöver. Det är inte rimligt att få avslag av ”konkurrensskäl”, när behovet av utbildad arbetskraft är stort. Det sker dessutom i en sektor med samhällsviktig verksamhet med stora investeringar.

Det intressanta är att det också finns en annan aspekt i matchningsproblemet. I Sverige i dag finns ca 1 200 ungdomar under 25 år som genomfört gymnasiets elprogram men som inte fått lärlingsplatser. Dessa ungdomar visar ett tydligt intresse för teknik i allmänhet och el i synnerhet. Den utbildning som ges vid gymnasiets nationella elprogram är inte tillräcklig för att arbeta med elnät. Då behövs komplettering som i dag bara yrkeshögskolan kan ge.

Det går att studera till distributionselektriker i gymnasieskolan. Riksrekryterande utbildning ges i dag vid tre gymnasieskolor i Sverige. Intressant att notera är att i det i en av dessa gymnasieskolor endast finns fyra elever i årskurs tre. Detta trots att utbildningen ger mycket goda möjligheter till jobb efter utbildningens slut!

Kunskapen om vad som ger jobb eller innebär stor risk för arbetslöshet är sannolikt låg bland gymnasieväljarna! De ungdomar som är intresserade av teknik måste ges möjlighet att välja utbildningar som motsvarar vad arbetsmarknaden behöver. Här måste såväl skola som arbetsliv ta ett ansvar. Att utbilda mot arbetslöshet är ett misslyckande både för systemet och individen.

Självklart har också branschen ett ansvar som vi tar och som vi fortsatt vill ta. För att få den bästa effekten behöver åtgärder göras tillsammans med det omgivande samhället. I dag genomför vi sommarkurser i teknik för flickor i årskurs 6-9. Här handlar det om att skapa intresse för teknik och hittills har 1 700 flickor i Stockholmsområdet genomfört kursen.

Under året lanserar vi också ett nytt digitalt läromedel (”Elsajten”) som ska skapa intresse för hur elen både produceras och används i samhället.

Självklart kan alla bidra mer. Men då krävs att resurser satsas mer riktat och systematiskt. Önskvärt vore att vi tillsammans skulle kunna skapa en tydlig väg in i skolan för arbetslivet för att stötta kloka yrkesval som leder till jobb.

Sammanfattningsvis anser Svensk Energi:

• Lägg resurser på Myndigheten för Yrkeshögskolan både för att kunna hantera ansökningarna på ett bättre sätt och för att faktiskt kunna bevilja de utbildningar som behövs på arbetsmarknaden. Det är svårt att förstå att utbildningsplatser försvinner när det både finns arbetslösa ungdomar med rätt förkunskaper för utbildning och stora behov av utbildad arbetskraft i branschen.

• Skapa bättre möjligheter för teknikintresserade ungdomar att göra kloka yrkesval. Ett strukturerat och samlat grepp behövs för att närma skolan till arbetslivet!

Kjell Jansson, vd Svensk Energi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev