Moderaterna bortser från skolans kvalitet

Replik. Erik Bengtzboe (M) borde inte jubla över Skolverkets förslag att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser. Det riskerar att ge negativa effekter för kvaliteten i undervisningen. Om det inte är det Moderaterna vill åstadkomma, så finns det anledning för partiet att tänka om.

Redan förra året tog regeringen emot ett utredningsförslag om att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och årskurser. Såväl utredningen som Skolverket borde ha tittat på vilka förutsättningar en lärare som undervisar via fjärrundervisning har att verkligen ta ansvar för undervisningssituationen. Det har inte gjorts.

Skolverket baserar sina slutsatser på en försöksverksamhet där endast fyra huvudmän deltagit och där en slutade med fjärrundervisning redan efter kort tid. Eftersom deltagarna i försöket har varit anmärkningsvärt få saknas i praktiken grund för de slutsatser som myndigheten drar.

För att fjärrundervisning ska fungera måste den ske med små elevgrupper, bra tekniska förutsättningar och med en utbildad lärare i rollen som handledare på plats med eleverna. Fjärrundervisning kan då vara en lösning i små utspridda ämnen, så som modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och vissa moderna språk samt fungera som en temporär lösning i glesbygd och för äldre elever. Däremot är fjärrundervisning inte ett fullgott alternativ i bredare bemärkelse.

Lärarens ansvar för undervisningen inbegriper många fler dimensioner än att föreläsa för eleverna via en skärm. Läraren behöver kunna följa elevernas utveckling, uppmärksamma deras frågor, deras behov av stöd, ge löpande återkoppling, upptäcka om en elev riskerar att inte nå målen, individanpassa undervisningen och ofta även bedöma och betygssätta eleverna.

Läraren behöver samarbeta med övriga lärare kring eleven och mellan ämnen, samverka med elevhälsa och andra stödfunktioner i skolan och ha dialog med föräldrarna. Alla dessa delar av lärarrollen är väsentliga för en undervisning av god kvalitet och blir oerhört svåra att leva upp till då läraren inte är närvarande med elevgruppen och lärarkollegorna.

Med en helhetssyn på vad undervisning innebär så är det omöjligt att komma fram till att fjärrundervisning ska vara tillåtet i alla ämnen och upp till hälften av en elevs undervisningstid. Ändå är det vad Moderaterna verkar tävla med regeringen om att åstadkomma. En skarpare opposition hade valt att ifrågasätta en lättsinnig politik för att till varje pris öka fjärrundervisningen. I stället väljer Moderaterna samma linje som regeringen, med parollen att det inte går fort nog.

Vi välkomnar en professionsstyrd, ökad digitalisering i skolan. Vi vet vilket stöd digitala verktyg kan vara för elevernas lärande och undervisningens utveckling, men massundervisning via webbkameror kan aldrig ersätta mötet mellan lärare och elev. Det är väl belagt att distansundervisning generellt sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande lärare.

Fjärrundervisning fordrar ett strikt regelverk kring årskurser, undervisningsgruppernas storlek och antalet ämnen. Tyvärr ser en del kommuner fjärrundervisning som en lösning på lärarbristen, och trycker på för att lämna bland annat gruppstorleken oreglerad.

Men för att minska lärarbristen finns inga genvägar. Det krävs att läraryrkets attraktivitet ökar, vilket handlar om en god arbetsmiljö, en bra lön och goda utvecklingsmöjligheter. Statens roll i relation till skolhuvudmännen borde vara att värna skolans kvalitet och sätta gränser för enkla lösningar som långsiktigt underminerar Sverige som kunskapsnation.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet