Skola
Misstag av Alliansen att införa lärarlegitimation
Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Kravet på lärarlegitimation underlättar inte för rektorer att rekrytera personal. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Den borde avskaffas, skriver Christian Carlsson (KD).
Publicerad: 14 juni 2018, 03:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid. Foto: Colourbox
Skolresultaten har sjunkit under de senaste åren i många delar av landet. På vissa skolor i Stockholm når bara hälften av eleverna kraven för behörighet till gymnasiet. Vänder inte denna trend finns stor risk för att många av dessa obehöriga elever hamnar i arbetslöshet och utanförskap.
Vi måste ställa tuffare krav på våra skolledningar att leverera resultat i form av godkända elever. Den rektor som inte levererar förbättrade studieresultat måste snabbt kunna bytas ut, men för att fler rektorer ska få chansen att lyckas måste de också få större frihet att anställa den personal som man anser sig behöva för att leverera.
Lärarförbundet och SCB varnar för att det kan saknas 65 000 lärare fram till år 2025. Det innebär en tuff utmaning, och kravet på lärarlegitimation underlättar inte direkt. I efterhand är det lätt att konstatera att det var ett misstag av Alliansen att införa kravet på lärarlegitimation. Reformen borde avskaffas.
Risken är stor för att antalet behöriga lärare inte kommer att räcka till under de kommande åren. Samtidigt finns kompetenta och skickliga lärare som saknar legitimation och andra personer ute på arbetsmarknaden, som skulle kunna bidra till att lyfta resultaten. Sveriges rektorer borde få möjlighet att använda sig av dessa fullt ut. Därför måste kravet på legitimationen bort.
Kristdemokraterna i Stockholms stadshus vill öka antalet karriärtjänster och höja lönen för skickliga lärare för att locka fler duktiga lärare, men vi vill också investera i de lärare som redan finns i staden. Det är något som fler kommuner borde göra. Som lärare måste man både kunna inspirera eleverna till kunskap, undervisa och hålla ordning i klassen. Därför kommer vi att satsa på kontinuerlig vidareutbildning inte enbart i metodik och ämneskunskap, utan också i ledarskap och konflikthantering.
Stök och otrygghet är tyvärr ett stort problem på många skolor. Elever utsätts för mobbning och trakasserier. I klassrum utan arbetsro får elever mindre undervisningstid och därmed svårare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Barn känner sig utsatta och mår dåligt. Hur man mår påverkar också hur man presterar i skolan.
En enkätundersökning från Skolinspektionen från förra läsåret, där alla landets skolor tillfrågades om medverkan, visar att hela 15 procent av landets niondeklassare känner sig otrygga i skolan. Omkring 60 procent av eleverna klagar dessutom på att andra elever stör. Det är fullständigt oacceptabelt.
Kristdemokraterna vill ha makt att förändra detta. Vi menar att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik skola är ett starkt skolledarskap och bra lärare. Varje skola måste präglas av ett tydligt ledarskap. Det ska finnas en rektor som är ytterst ansvarig och kan se till att lärarna förmedlar samma värdegrund, samma ordningsregler och ett och samma förhållningssätt i möter med eleverna. Det ska dessutom finnas fler duktiga lärare som säkerställer att våra barn får gå i en skola med ordning och kunskap i fokus.
Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU samt gruppledare (KD) i Utbildningsnämnden i Stockholms stad
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.