Mer pengar löser inte välfärdens problem

Slutreplik. Kostnaden för välfärdstjänster, som vård, skola och omsorg, har stått stilla som andel av BNP i ungefär 30 år. I min förra artikel visade jag att upprepade larmrapporter om stigande kostnader har varit felaktiga. Räknar vi med att den äldre befolkningen fortsätter att bli friskare även i framtiden, så ger balanserade beräkningar från Konjunkturinstitutet ingen större anledning till oro, även om kostnaderna ökar något.

Därför är det lite förvånande när Heidi Stensmyren i en replik lyfter upp hur andelen över 80 år ökar i framtiden. Det är precis den sortens felaktiga utgångspunkt som användes i de äldre prognoserna som inte slog in. Dagens 85-åringar är friskare än de som levde för 30 år sedan. Inget pekar på att den utvecklingen avtar.

Larmrapporterna kan avskrivas utan att ta in ny teknik i beräkningen. Att det sedan dessutom händer mycket när det gäller allt från telemedicin till utbildningsappar gör att det finns skäl att hoppas på, och sträva efter, lägre kostnader för välfärden i framtiden.

Samtidigt finns det en oro för kompetensbrist. Det är delvis frikopplat från resursfrågan, och verkar i många fall snarare handla om den relativa attraktiviteten hos olika specialiteter. Det är till exempel färre än man hade kunnat önska sig som väljer att specialisera sig inom allmänmedicin, samtidigt som vi inte har någon generell läkarbrist.

Lösningen är förmodligen inte mer pengar till svensk sjukvård (som redan har stora resurser jämfört med de flesta länder) utan att omorganisera så att resurser styrs över till primärvården, vilket gör allmänmedicin mer attraktivt. Problemen har också hittills dämpats av att den faktiska pensionsåldern har ökat, även det en utveckling som ser ut att fortsätta.

Hur välfärdens kostnader utvecklas i framtiden kan förstås ingen veta. De beror på politiska prioriteringar, teknikutveckling, äldres hälsa, invandring och mycket annat. Men det verkar besynnerligt att göra det till en stor politisk fråga, när oron tycks bygga på 15 år av falsklarm och när inga seriösa beräkningar pekar på några stora problem framöver.

Andreas Bergström, vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores