Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

M: Ge alla elever rätt till digitala verktyg

Vi har inte råd att låta våra svenska elever halka efter när det gäller den digitala kompetensen. Vi moderater kommer aldrig spara på skolan. Vi vill se en IT-strategi värd namnet och förväntar oss att regeringen lyssnar på Skolverkets förslag.

Publicerad: 22 april 2016, 11:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItFlyktingmottagandeSkolverket

Vi står inför stora utmaningar när det gäller utvecklingen av den svenska skolan. Men det innebär också möjligheter att skapa en modern kunskapsskola som är värd namnet. I en allt mer global värld och i takt med att digitaliseringen ökar i samhället så måste också skolan hänga med i den utvecklingen. Nyligen presenterade Skolverket, på uppdrag av regeringen ett förslag till nationell it-strategi för skolan.

Redan våren 2015 satte Alliansen ner foten och krävde en IT-strategi för en bättre kunskapsskola. Regeringen har arbetat alldeles för långsamt och inte haft en klar linje när det gäller möjligheten att digitalisera skolan. Att vi fått vänta tills nu är bara att beklaga. Glädjande nog är dock att Skolverket och regeringen anammat våra förslag.

Vi talar med självklarhet om papper och penna, digitala hjälpmedel borde vara lika självklara hjälpmedel för eleverna. För oss moderater är det också en likvärdighetsfråga. Alla elever måste kunna få verka i en digital värld och få de förutsättningarna som behövs för att kunna göra detta. Oavsett var i Sverige du bor. Detta är något som vi moderater länge har eftersträvat. Digitala hjälpmedel kan också öppna dörrar i skolan för våra nyanlända elever.

Genom digitala verktyg skulle deras väg in i det svenska språket kunna gå mycket snabbare. Genom att kunna lära sig ett ämne på sitt eget modersmål samtidigt som man också får möjlighet att lära sig svenska skulle ge stora vinster, inte minst för individen själv. Elever med dyslexi får betydligt bättre förutsättningar att lära sig läsa och skriva.

Sollentuna har länge arbetat med att utveckla metoder för digitala hjälpmedel och deras forskning visar på lyckade resultat. Elever i årskurs 3 presterar cirka 20 procent bättre på nationella prov och pojkar och flickor presterar lika bra. Vi ser också att det är ytterst viktigt att involvera lärarna och att redan på lärarutbildningen ska det vara självklart att lära sig hantera digitala hjälpmedel och integrera dem i undervisningen. Det finns fler bra exempel där man arbetat med satsningar på digitala miljöer i skolan. Viktigt är också att det är lärarna som får bestämma hur man ska använda de digitala verktygen i skolan.

Många kommuner har kommit långt när det gäller digitalisering samtidigt som andra kommuner knappt påbörjat arbetet. Vår IT-strategi ska vara tydlig och ställa krav på huvudmännen för att säkerställa likvärdighet över landet. Staten måste också ta ansvar för stöd och utbildning för att skola med tillgång till digital infrastruktur och undervisning som integrerar och utvecklar undervisningen med hjälp av digitala verktyg ska blir verklighet för alla elever.

Vi har inte tid att stå still utan måste surfa vidare. Digitaliseringen är en möjlighet inte ett hinder. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd meddelade redan 2006 att digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Nyckelkompetenserna anses vara viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet i ett kunskapssamhälle och för en flexibel arbetskraft som kan anpassa sig till den arbetsmarknad som råder.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)

Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News