Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Låt kommunerna bevisa att de kan driva skolor

Svenskt Näringslivs krav på regeringens skolkommission: Inför lämplighetsprövning för kommuner som vill bedriva skolverksamhet. Vid stora brister ska Skolinspektionen kunna tvångsförvalta kommunala skolor, föreslår Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv och ledamot i regeringens skolkommission.

Publicerad: 8 februari 2016, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Om en kommun vill bedriva skolverksamhet ska de ansöka hos Skolinspektionen, på samma sätt som fristående skolhuvudmän.


Ämnen i artikeln:

FriskolorLärareKommuner

Utgångspunkten för den svenska skollagstiftningen är att alla kommuner, oavsett kompetens och förutsättningar, alltid är lämpade att bedriva skolverksamhet. Men verkligheten talar ett annat språk. Skolinspektionen har inte varit nådig mot Sveriges två största skolhuvudmän; Stockholm och Göteborg.

På en kommunal grundskola i Göteborg råder närmast kaos. Slagsmål, lektioner som ständigt avbryts och en otrygg miljö för de yngsta eleverna. Skolinspektionen hotar kommunen med sex miljoner kronor i böter – en summa som kan bli ännu högre eftersom ett tjugotal beslut för Göteborg återstår.

På Tensta gymnasium i Stockholm råder elevernas lagar, inte samhällets. Skolinspektörerna beskriver kaotiska lektioner och bråk i korridorerna. Om inte kommunen skyndsamt åtgärdar bristerna hotar böter på 2,5 miljoner kronor.

Och de är inte ensamma. Skolinspektionen hotar allt fler kommuner med böter. På bara ett år har antalet vitesförelägganden mer än fyrdubblats, från 14 år 2014 till 64 år 2015. Det hänger ihop med att Skolinspektionens nya skyldighet att vitesförelägga upptäckta brister.

Ofta handlar det om låga kunskapsresultat, men också en otrygg skolmiljö, att eleverna inte får rätt stöd eller att det saknas ett genomtänkt kvalitetsarbete. Vitesföreläggandena mot friskolor har också ökat, men inte tillnärmelsevis i samma utsträckning.

Det ska vara ordning och reda i välfärden. Under de senaste åren har Svenskt Näringsliv lagt fram förslag om stärkt valfrihet med skarpare krav på skolhuvudmän, såväl kommunala som fristående. Men den offentliga debatten handlar nästan uteslutande om nya krav på friskolorna. Det gäller även arbetet i regeringens skolkommission, som leds av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Det är märkligt. Kraven är redan höga vid start av en friskola. Huvudmannen måste exempelvis redovisa ekonomisk långsiktighet, lokaler, personal och elevprognos. Dessutom får kommunen yttra sig om ”påtagliga negativa följder”. Det finns en omfattande sanktionstrappa mot friskolor som avslutas med att Skolinspektionen kan dra in tillstånd och sätta skolor under tvångsförvaltning.

Min slutsats är att det nu krävs skarpare insatser mot kommunala skolhuvudmän. Allt för många kommuner saknar de organisatoriska, ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningarna för att bedriva skolverksamhet.

Ofta handlar det om små kommuner med svagt elevunderlag. Men även större kommuner misslyckas. Dessa kommuner saknar helt enkelt förutsättningarna eller förmågan att bedriva det kvalificerade och systematiska kvalitetsarbete som Skolinspektionen finner hos de stora skolkoncernerna.

Arbetet i skolkommissionen går nu in i ett intensivare skede; det första betänkandet ska lämnas senast i början av maj. Nu måste kommissionen, enligt min uppfattning, lägga förslag om att samma höga krav som redan ställs på friskolorna också ska ställas på kommunerna.

För det första bör en slags lämplighetsprövning av kommunerna införas. Om en kommun vill bedriva skolverksamhet ska de ansöka hos Skolinspektionen, på samma sätt som fristående skolhuvudmän. De måste visa att de besitter såväl lämplighet som kompetens.

För det andra ska Skolinspektionen kunna dra in tillståndet för en kommun som inte håller tillräckligt hög kvalitet. Det innebär att Skolinspektionen tvångsförvaltar kommunens skolor under en övergångsperiod. Om kommunen inte lyckas komma tillrätta med sina problem ska en annan huvudman, kommunal eller fristående, ta över verksamheten.

Svenskt Näringsliv arbetar för likvärdig och jämlik skola, där alla barn får samma chans till kunskap. Ett exempel är rapporten Likvärdighet i den svenska skolan som presenterades i januari. En viktig del i detta arbete är att säkra kvaliteten i de skolor och huvudmän som har lägst kunskapsresultat, vilket i många fall är kommunala skolor. Förslagen löser inte alla problem, men det är bra steg på vägen.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tidigare högskole- och forskningsminister

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FriskolorLärareKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev