Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Låt inte mattereformen bli en backlash

Vägen till bättre matematiska kunskaper går inte via fler pekpinnar och lektioner som helt styrs av magistern i katedern, utan istället via ökat samarbete mellan välutbildade lärare som ständigt vidareutvecklar sin kompetens att möta alla elevers behov och via samtal mellan lärare och elever i ämnet.

Publicerad: 10 januari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Efter att julsångerna tystnat på alla skolavslutningar öppnade 95 000 elever sina betygskuvert. Mellan var tionde och var femte av dem hade ett icke godkänt betyg.

Regeringen satsar nu stort på matematikämnet. Till tidigare satsningarna som läsa-skriva-räkna och satsningen på matematik, naturvetenskap och teknik (MST) kommer nu ett Mattelyft. Det innehåller framför allt kompetensutveckling för alla Sveriges matematiklärare i grund- och gymnasieskolan samt inom den kommunala vuxenutbildningen.

Att staten på detta sätt går in och tar ett ansvar för lärares kompetensutveckling är välkommet. Även om skollagen reglerar kommunernas ansvar för kompetensutveckling och rektorers ansvar regleras av läroplanerna, är det rätt och riktigt att även staten bidrar. Det är när alla aktörer – staten, kommunerna och fristående skolor – arbetar mot ett gemensamt mål som förbättringar på allvar kan ske. Det är också viktigt att satsningen så tydligt pekar ut att lärarna är nyckelfaktorn. Forskningen visar att det är engagerade, motiverade och kunniga lärare som utgör grunden för att föra skolan och matematiken framåt.

Matematikundervisningen har under lång tid kritiserats hårt i debatten, bland annat för att vara otidsenlig. Resultaten har samtidigt sjunkit enligt internationella studier. PISA-undersökningarna visar på att svenska elever år 2003 hade ett resultat över OECD-genomsnittet men sex år senare låg på en genomsnittlig nivå. Enligt SKL:s öppna jämförelse från hösten 2011 har svenska elevers matematikkunskaper blivit sämre under de senaste tio åren.

Nyligen presenterades en ny avhandling vid Göteborgs Universitet som åter visar att självstudier som inte sker under lärarledda former särskilt missgynnar de elever som har stort behov av stöd. Istället är det genom att lärare har kunskap och tid att möta varje behov och välja metod i varje given situation som är nyckeln till bättre resultat. Att gå från en situation med ensamma lärare med ett obetydligt samarbete med andra lärare, till lärargrupper med pågående samarbete och därmed utveckling av professionen, är ett historiskt steg för matematikundervisningen.

Mattelyftet kan därför bli en fantastisk chans för Sveriges matematiklärare att ytterligare stärka sin yrkeskunskap och också återupprätta en del av det kollegiala samarbete matematiklärare emellan som varit eftersatt i många år. Vi behöver mer av samtal om matematik i skolan, mellan lärare och mellan lärare och elev, även för att på ett bra sätt kunna använda internet som en alternativ kunskapskälla. När nu Mattelyftet utformas och sjösätts är det avgörande att göra kloka vägval. Vi ser tre sådana framför oss:

Utöka och förläng mattelyftet.
Korta insatser kommer inte att ge effekt. Jämfört med Skolverkets förslag avsätter regeringen betydligt mindre pengar. Skolverket ville att staten skulle ersätta kommuner och fristående skolor för den tid som lärare kompetensutvecklar sig. Det är borta i regeringens satsning. Det skapar i sig en rejäl uppförsbacke. Kommuner och fristående skolor riskerar att inte klara av ett så stort åtagande som nu läggs på dem. När den statliga finansieringen brister, finns risk att de lärare som redan är i en pressad yrkessituation väljer bort kompetensutvecklingen. Mattelyftet måste därför utökas med såväl statliga som kommunala satsningar de kommande åren.

Bind inte läraren vid katedern.
När Mattelyftet presenterades talade utbildningsminister Jan Björklund om en satsning på att öka ”katederundervisning i helklass” inom matematiken. Vi utgår ifrån att han då inte vill styra lärarens placering vid en möbel eller vid en viss undervisningsform. Vi utgår ifrån att regeringen, precis som vi, tycker att undervisningen ska ske på det sätt som är pedagogiskt motiverat. Ändå finns skäl att slå fast att det inte är politikers sak att bestämma över detaljer i undervisningens utförande. Mattelyftet ska stärka läraren i sitt ledarskap mot ökade kunskaper i matematik, och en viktig del av detta ledarskap är att välja mest lämplig kombination av undervisningsformer. Att det handlar om att göra matematiken till ett ämne för diskussion och kommunikation där lärare genom sin professionalitet tar ansvar för att alla elever får det stöd, den återkoppling och de utmaningar de har rätt till. Mattelyftet ska ge lärarna möjlighet att stärka sina matematiska, didaktiska, relationella och ledarkompetenser, som alla är viktiga i professionen. Om vi är överens om detta, är vi övertygade om att Mattelyftet kommer att vara ett viktigt bidrag för att höja kunskapsnivån i matematik.

Lägg inte alla ägg i en korg.
Skapa möjlighet för att utveckla lokala projekt med samma intentioner inom Mattelyftet. Här bör huvudmännen få möjlighet att utveckla lokalt anpassade projekt med ett tydligt mål; högre resultat i de nationella proven i matematik. Det finns en rad väl prövade metoder för att förbättra resultaten som kan återanvändas. Men vilken metod man använder beror på det lokala behovet. Vi har sett hur matematikundervisning på modersmål kan öka matematikresultaten i skolor där många barn har utomsvensk bakgrund. Vi har sett hur familjematematik – hjälp till föräldrarna att bli bättre på att hjälpa sina barn med matematik – kan ge goda resultat i skolor där många föräldrar saknar högre utbildning. Vi har sett hur särskilda insatser för matematikintresserade och särskilt begåvade elever kan öka intresset över hela linjen. Vi har också sett hur utveckling av matematikverkstäder kan ge inspiration. Mattelyftet kan innebära en historisk förändring också genom att etablera långsiktiga positiva samarbeten mellan lärare i skolan och forskare i didaktik och matematik med olika specialiteter, som utgår från lärarnas behov.

Så låt inte Mattelyftet bli en väg tillbaks till katedrarna, utan en väg framåt. Där den moderna lärarrollen får möjlighet att blomstra. Det är då resultaten vänder. Det visar forskningen. Därför bör det bli ledstjärna för Mattelyftet.

Håkan Lennerstad mfl, Docent i tillämpad matematik, ledamot i Lärarförbundets ämnesråd för matematik

Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News