Låt eleverna sätta betyg på lärarna

Rubrikerna blev många när det blev känt att det räcker med 0,1 poäng på högskoleprovet för att ta sig in på lärarlinjen. Det föranledde till diverse utspel, inte minst från vår utbildningsminister Jan Björklund som aviserade att en gräns för godkänt på 0,5 poäng ska gälla för alla högskoleutbildningar. Ett välkommet initiativ, kan tyckas.

I efterhand har det visat sig att det verkligen är välbehövligt, då man både i höstas och nu till vårterminen kunde ta sig in på lärarlinjen med ett ännu sämre resultat, nämligen 0,05 poäng. Det är verkligen ödets ironi som spelar en ett spratt när man inser att om man bara svarade på högskoleprovets frågor slumpvis hade man i snitt nått ett åtta gånger bättre resultat.

Naturligtvis innebär en biljett till lärarlinjen inte ett examensbevis. Inte heller är de låga antagningskraven problemet i sig, utan snarare ett symptom på arbetsvillkoren för yrkesverksamma lärare. Vi har dock inte tid att ignorera symptomen. Det krävs mer än så. Det är mycket vanligt att studenter hoppar av lärarlinjen. Anledningarna varierar uppenbarligen, men det är tydligt att många av studenterna helt enkelt inte klarar av att hantera högskolestudier. Det är viktigt att alla lärosäten ser till att inte godkänna undermåliga studenter, men jag undrar om det inte låter bättre på pappret än i verkligheten. Blir du inte godkänd på en tenta får du minst fem nya försök att klara den. Kombinera detta med ett i övrigt lågt studietempo och du skapar optimala förutsättningar för att i princip alla ska klara kursen.

Denna olyckliga kompott drabbar oss alla. Det finns faktiskt, föga förvånande, mycket ambitiösa lärarstudenter. Det finns de studenter som verkligen brinner för sitt yrkesval. Det är mycket beklagligt att nivån i klassrummet på lärarlinjen sänks i ett anpassningsförsök för att möta dem som har mycket lägre förkunskaper än önskvärt. Det skapar sämre förutsättningar för att alla som sitter under samma tak. Kort sagt kan man säga att det bara finns förlorare i situationer som dessa. Studenter som hoppar av, ambitiösa elever som får möta en undervisning anpassad efter en lägre kunskapsnivå och i slutändan - framtida generationer av skolelever som får sämre lärare.

Lägg till det oroande faktum att rektorer finner allt mindre tid till det pedagogiska arbete de vill utföra. Pappershögarna växer på deras skrivbord och lärarna blir alltmer utelämnade till sig själva i klassrummet. Summan av denna besvärliga ekvation utvecklas till en situation där vi riskerar att få nyutexaminerade lärare med sämre förutsättningar och rektorer som inte får loss tillräckligt med tid för att följa upp lärarnas arbetsinsatser i klassrummen. Hur ska vi som lärare kunna utveckla våra arbetsmetoder om vi inte kan få bli föremål för konstruktiv kritik?

Det är därför hög tid att vi nu låter eleverna utvärdera oss lärare. Det har föreslagits flera gånger förr, och kritiken har inte låtit vänta på sig. Facken har uttryckt en oro för att elevernas kritik ska utgöra löneunderlag och politiker hävdar att det kan bli en plattform för elever att ”gadda hop sig för att jäklas” (Så uttryckte sig det tidigare kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu till Svenska Dagbladet). Att låta eleverna betygsätta lärarna kan faktiskt bli till vad man gör det. Genom att enbart begränsa tillgången av betygen till den aktuella läraren kan det utgöra en guldgruva för självkritik och professionell utveckling. Som lärare känner man i regel sina elever. Man känner dem på ett sådant sätt att man kan skilja på falska anklagelser och uppriktiga åsikter.

Det är naturligtvis en kombination av rektorer, förstelärare och lärarbetyg som tillsammans ska utgöra plattformen för lärarnas kompetensutveckling. Lärarbetyg ska inte ensamt utgöra underlag för kompetensutveckling, utan vara ett värdefullt komplement. Elever vill ha bra lärare. De vill ha lärare som skapar ett bra klimat i klassrummet och är duktiga på att förklara.

Låt oss skapa förutsättningar för att låta kompetenta forskare utforma en metod för att eleverna ska kunna ge konstruktiv kritik till oss lärare på en kontinuerlig basis. I näringslivet är det självklart att man tar tillvara på kundernas omdömen, lika självklart borde det vara för lärarna att låta eleverna ge konstruktiv kritik.

Isak Skogstad, lärarstudent Jönköping